Energiladdare

Igår hann jag ju inte förbereda nåt inlägg, för när jag kom hem efter en toppenhärlig dag med fina vännerna så var jag alldeles för trött. Det blev mest lite slösurfande och sen sjönk jag ner i tv-soffan en stund innan jag somnade tidigt.

Det ger så mycket energi att få skratta med andra ”diagnosmammor” som skrattar åt samma saker som ”vanliga” inte förstår eller känner igen. Ändå blir man så trött J

Roligt hade vi iaf, och jag hoppas vi snart får ihop en ny träff. Vi ska väl försöka få ihop en stor-träff också, för vi är ju fler, som bor lite för långt utspritt i landet för att kunna ses över en dag. Men en sån träff kräver massor med planering hos alla som vill komma, så det måste spikas minst ett halvår i förväg om så många som möjligt ska ha en chans att kunna.

Nåja, det är iaf härligt att ha varandra, och vi kan ju ha kontakt enkelt via fb innan vi lyckas få ihop en träff. Vad vore livet utan datorn? J

Jag pratade med Göran innan jag la mig igår, och han hade det bra. Troligtvis kommer han hem på fredag, så jag inte behöver ta helgen själv med Sandra.

Hur hon mår vet jag inte för jag har inte hört något sen jag fick fotot i måndags. Kan ju tänka mig att hon blev lite trött efter alla nyheterna, men jag hoppas att hon håller sig på benen tills Göran kommer hem. Det blir enklast så.

Jaha, så mycket mer har jag inte att komma med just nu. Jag ska försöka få ihop ett temainlägg under dagen tänkte jag. Gå gärna in på Neurobloggarna och läs andras bidrag. Förra veckan var temat ”Anpassning” och det hade jag egentligen massor att skriva om, men jag har tyvärr inte haft ork till det.

Jag önskar er en fin dag!

.