torsdag 4 juli 2013

Ledsen flicka och läskig dammsugare

Det var en superglad tjej som mötte oss på korttids när vi kom dit igår morse. Hon väcktes på morgonen och fick då reda på att vi skulle komma, så morgonbestyren hade gått med full rulle.

När man hämtar Sandra så brukar känslorna bli lite ohanterbara för henne, så vi var ju beredda på tårar, men damen sken ikapp med solen och när jag berättade att vi skulle till sjukhuset så blev hon ännu gladare.


Allt gick enligt planerna, fast mycket bättre än vi hade vågat hoppas. Inte för att vi tror att det inte ska gå bra, men vi måste ju alltid ha plan B och C och D… och vara beredda på att få vända. Fast oftast går det bra och Sandra tycker det mesta är som ett spännande äventyr.

Frid och fröjd, tidningar i väntrummet och ett par stolar en bit ifrån resten av folket. T.o.m. ett toabesök gick vägen utan låsningar och med bara glada miner.

Då hände det som inte får hända, men som händer ändå ibland, om vi har otur. Det kom ett barn som var ledsen. Suck! Alltså, det var ju så klart synd om flickan som grät och upprepade ”Mamma, mamma, jag vill inte sövas mamma” om och om igen medan Sandra blev allt stressigare. Typiskt!

Mamman och ett par sjuksystrar försökte förklara för flickan att det var bättre att sövas än ”vad det nu var” jag hörde ju inte så mycket annat än ”Mamma, mamma, jag vill inte sövas mamma” och kände mig lite irriterad över att dom inte kunde gå undan med flickan och prata.


Vi var verkligen en halv hårsmån från ett stort utbrott när det blev vår tur och där kom ju en låsning, förstås. Men så fick Sandra syn på en liten nalle inne i undersökningsrummet, tack snälla rara för den!

Sandra döpte nallen till Olle, och Olle fick sitta i knäet medan läkaren kollade öronen. Med tanke på hur uppstressad Sandra hann bli innan vi kom in, så var hon väldigt duktig där inne och det gick bra tillslut. Men hon behövde hålla i min ring också, för hon vägrade först att låta läkaren suga rent.

Jag kan ju tycka att det inte är helt pedagogiskt att säga att dom ska ta fram en dammsugare och suga i öronen med… Men jag var ju med och kunde förklara att det bara var ett litet rör. Sandra har ju gjort det en gång i höstas, så hon blev ganska fort lugn igen.

Men sen hade nog läkaren hakat upp sig lite på det där med proppar och eksem, trots att jag sa att Sandra hade problem även direkt efter rengöringen sist och att hon inte har kliat i öronen utan mer hållit för dom och sagt att det låter. Så jag fick tillslut fråga om det inte kunde vara Tinnitus, och det kunde det ju mycket väl vara.


Jag ska få träffa nån expert på just det området för att få lite tips om hur vi ska kunna lindra det hela för Sandra framöver. Det gick iaf bra och öronen såg fina ut, men jag kan ju tycka att vi skulle fått komma till den där experten direkt, för vi var väl ungefär lika kloka innan det här besöket som efter.

Men vi behövde ju inte åka till vc för att få remissen iaf, så en mellanlandning slapp vi, och det var ju bra. Och Sandra behöver inte följa med till experten, vilket också är toppen. Dessutom blev det rengjort nu, och då behöver vi ju inte in och göra det på ett tag iaf, och det är ju skönt.

Hursomhelst, hem å käka och sen åkte Göran iväg för att jobba. Sandra gnällde en hel del om när han skulle komma hem igen. Säkert dels för att hon inte är van vid att han inte är hemma och dels för att vi inte kunde säga exakt när han skulle komma, mer än ungefär när vi skulle äta middag.

Men vi hade tur med vädret så vi gick ut en stund så damen fick svalka sig lite i poolen.


Lite lek med varsin kamera hann vi med också och vi fotade varandra.


Sandras foto fick bli min nya profilbild på Amatörfotografen och den ser ni i högermarginalen här.

Sen räckte det med aktiviteter på en och samma dag för Sandra del, så det fick bli film en stund innan kvällen och dom trötta utbrotten tog vid. Det var egentligen inte så smart av mig att låta henne bada och fota igår, men jag kände att hon behövde göra nåt annat än att bara gnälla efter pappa.

Jaja, gjort är gjort och idag är det ju tandläkarbesök på programmet och jag hoppas att gårdagen inte tröttade ut damen för mycket så vi kan få det gjort som planerat. Förra gången orkade hon inte så det blir väl andra gången gillt idag då.



Ha det så fint!
♥ Kram ♥

2 kommentarer:

Lena sa...

Det blev en dag full av äventyr det. Imponerande hur det löste sig hos läkaren. Bra att ni slipper vc och att ni kan åka själva till experten.
Hoppas det finns ork kvar till tandläkarbesöket idag.
Kram kram <3

Bellan sa...

Blir svettig bara jäg tänker på väntrumsscenariot..... Phu! Tur ni är så duktiga med Sandra!

Bilderna som ni tagit på varann,du och S är ju kanonbra! Kul grej!

Kramisar <3
//Bellan