Bara lite om inget

Sandra var skör innan hon kom iväg till skolan igår. Jag hoppas att det bara var förväntningarna inför ridningen som ställde till det och inte Görans baciller… Det lär ju visa sig inom kort. Annars har hon faktiskt varit mycket lugnare den här helgen, mot förra då hon tjatade väldigt mycket om måndag och ridning.

Hon kom iväg bra iaf, och det blev inga utbrott av oron. Göran var genomförkyld och orkade inte så mycket. Vi tänkte grilla lite korv på dagen, men han gick och la sig istället och jag städade lite och solade lite. En okay dag, om man bortser från Görans förkylning.

Idag blev det en skön sovmorgon för min del, det är jag inte direkt bortskämd med så att vakna åtta känns kanon. Senare är det möte i skolan och jag vet inte än hur Göran mår, men jag antar att han väljer att vara hemma och kurera sig. Det kan ju vara onödigt att sprida bacillerna om man inte måste, och jag ska ta veckohandlingen på vägen också, så han har det nog skönast hemma.

Imorrn kommer Sandra hem, och då får Göran ta emot igen för jag ska till sjukgymnasten precis den tiden. Det ska bli spännande att se om det finns några bra övningar som kan göra min axel bra, eller iaf bättre. Jag har haft problem med den i flera år, men den sista tiden har det blivit ganska mycket värre, så jag hoppas att det finns nåt att göra så jag kan hjälpa Sandra som jag ska här hemma i fortsättningen.

Gå in på Neurobloggarna som har tema om sorg den här veckan. (Länkar i högermarginalen) Mycket att läsa där för den som vill. Att sprida sidan är bra också, för att skapa större förståelse runt npf-diagnoser.

Sommarens godis är på G

Ha det fint!

♥ Kram ♥