Grattis vår fina 18-åring!

Nu fyllde ju inte Sandra år på riktigt igår, men det behöver hon ju inte veta. För henne var det födelsedag igår och säkert lika roligt för det. Eller, roligare, eftersom det finns mer tid för sånt på lediga dagar.

Vi kan inte berätta nåt i förväg, för då sover inte ”lilla damen” nåt utan ligger bara och väntar. Och då blir det ju inte särskilt roligt, kan vemsomhelst räkna ut. Så jag började med att gå in till henne som vanligt igår morse, och då först berättade jag vad det var för en dag.

-Du fyller år idag, sa jag.

-Ja, jag tror det, svarade Sandra :)

Sen sjönk det in, det jag hade sagt, och då blev det fart på damen. Upp och fixa morrontoan och sen tillbaks till sängen så Göran och jag kunde komma och sjunga för henne. Annorlunda mot vanliga dagar, men funkar bra med rätt anpassning.

 

Sen ser ju alla födelsedagsfiranden likadana ut varje år, så nånstans är det som det brukar ändå, och Sandra känner igen hur det ”ska vara”

Men, det är klart, visst blir det lite skörare och mer förväntningar i luften, så det gäller att balansera lite lagom. Dagen ska ju vara lite speciell, men ändå som den brukar, helst.

Nu blev det ju lite mer förändringar än bara födelsedag, eftersom vi hade toaträningen att ta oss igenom också. Och eftersom det inte gick hela vägen dagen innan så bestämde vi oss för att klara av det redan på morgonen. Dels behövde Sandra gå på toa och dels är hon piggare och klarar svårigheter bättre på morgnarna än på kvällarna.

Och vet ni vad! Hon fixade det! Så nu är nya toan invigd och tillhör rutinerna, tack för det! Så smidigt det gick ändå :)

Efter toa- och badrutiner blev det nya filmen tills vi tog lite födelsedagsfika med tårta. Köpt Princesstårta från frysdisken! Så lyxiga är vi ;)

 

Vi tycker att det är onödigt att leta efter nåt ställe som är öppet på lördagar, och köpa en riktig tårta som vi ändå inte äter upp. Vi fikar nämligen inte så mycket i vår familj, och nån annan var ju inte här och kunde hjälpa till med ätandet. Sandra gillar den där frysta tårtan och då får den duga. För henne är det lixom stor fest att vi fikar öht.

Efter fikat fick Sandra mer paket. Tack snälla ni som har skickat!

 

Stort tack till Maritha, för en massa!! pärlor och pärlplatta. Och till Annelie för slanten. Ni är för gulliga!

Grannen kom förbi med ett paket i veckan, vi har dom bästa grannar man kan tänka sig, dom på ena sidan huset. Av dom fick hon en chokladask och utbrast glädjesstrålande att det minsann var lördag!! Hon är för härlig, så klart fick hon mumsa i sig lite på direkten :)

 

Jag vet att ännu ett paket väntar från bästa chauffören. Hon ringde nämligen i veckan, för att höra hur det var bäst för Sandra att göra. Vi bestämde att hon får ge paketet till Sandra när hon kommer hem från skolan på onsdag, eftersom hon ska vara på korttids från måndagen.

Sen ringde morfar ♥ (Ja, Sandras morfar då, förstås..) och grattade henne i telefon. Även om hon inte sa så mycket så blev hon glad och tyckte iaf att det var roligt att lyssna. En slant till sitt konto får hon också, tack pappa!

 

Förra veckan kändes det så vemodigt med födelsedagen, eftersom Sandra är så ensam. Och sen det där med skolan, och det kändes som hon var ännu ensammare… Jag tänkte mycket på framtiden och det kändes lite jobbigt alltihop.

 

Men så har hon blivit firad både här och där! Jag är så tacksam och alldeles rörd över alla som finns för Sandra, trots allt. Hon har också fått jättemånga hälsningar på fb… (Ja, inte hon direkt, förstås, men ändå) Tack! Det betyder så mycket :)

Efter maten gick nog luften ur oss allihop. Göran och jag är ju extra alert såna dagar som inte flyter på i vanliga rutiner, och Sandra var förstås lite mer uppe i varv än vanligt. Det blev lite utbrottigt under eftermiddagen, men så länge vi inte hade några krav över oss så flöt det ganska bra, och det var skönt att vi hade klarat av toa- och badrutinerna på morgonen.

Idag vill Sandra pyssla med en av presenterna hon fick igår morse, för det hanns inte med igår. Det blir nog lite lagom idag det :)

 

Imorgon kommer ett gästinlägg som hör ihop med temat om assistans som vi npf-bloggare hade förut. På återseende :)

♥ Kram ♥