Igår fick
jag väcka Sandra tidigt för att vi skulle hinna bli klara till morgonens
frissabesök. Man måste alltid ha lite marginaler när det är en tid att passa,
för stress går inte för sig. Särskilt inte på morgnarna.
Det gick
bra och damen vaknade med solskenshumör, vilket underlättar ganska rejält.
Själv hade jag vaknat i tid och fått en egenstund med kaffekoppen, vilket också
gör sitt till för morgonfriden.
Dagen i
övrigt flöt på bra och Sandra var fortsatt mestadels pigg och glad. Men det är
nära till motsatsen, och man märker att det är känslor i henne som hon inte
riktigt får ordning på just nu.
Jag ringde
om en tandläkartid till mig och Sandra hörde samtalet från rummet bredvid. Sen
hittade hon (tyvärr) en Teletubbies-film som jag hade försökt gömma bakom alla
filmer som jag tycker är bättre. Ja, då fick hon ju se den, förstås. Jag ska ju
inte bestämma vad hon ska tycka om…
Men i
slutet av varje avsnitt säger Telitubbisarna ”Hej då” en hel massa gånger, och
”Hej då” är lika jobbigt som ”God natt” för Sandra. Vi brukar försöka undvika
just dom orden och istället säga ”Vi ses sen” eller ”Vi ses imorgon” eller vad
som är rätt just då. Min egen teori till det är att ”Hej då” är så definitivt,
och har ingen fortsättning. ”Vi ses imorgon” talar om vad som kommer sen på ett
annat sätt.
Nåja, när
Teletubbisarna började säga ”Hej då” blev det för mycket för Sandra som började
storgråta. Hon tjöt ”Jaag-vill-åååka-till-doktooorn” (för hon hade hört att jag
fick en tandläkartid) och ”Jaaaag-läääängtar-eeeefteeer-Jaaane” ♥
Vi räknade
dagarna som är kvar innan Sandra får träffa Jane, och det var ju inte så många J Sen bytte vi film (och jag passade på
att gömma den gräsliga lite bättre) och så var läget lugnt igen.
Göran och
Sandra gick ut en stund och blåste såpbubblor och jag packade en väska åt
Sandra utan att hon fick märka nåt. Idag vankas det nämligen äventyr. Sandra
ska sova över hos en lärare från skolan, som också är assistent numer. Hon och
Maria, som också är en lärare från skoltiden är assistenter, än så länge mest
för att hålla kontakten vid liv.
Eftersom
både Maria och den andra läraren (som jag inte har frågat om jag får skriva
namnet på) redan jobbar hela dagarna så hinner dom inte assistera så mycket mer
än nån enstaka gång när dom är lediga samtidigt som Sandra har ork. Så tyvärr
blir det ju inte jätteofta.
Med lite
tur så vill dom finnas kvar som vikarier på lediga stunder sen när Sandra har
flyttat hemifrån, för då behövs det ju fler externa assistenter, även om vi
troligtvis kommer att finnas kvar ett tag till. Hur det blir med den saken kan
vi inte planera alls egentligen. Det beror ju på vad som blir bäst för Sandra,
och det vet vi inte förrän vi är där. Men lite olika funderingar och tankar har
vi i beredskap iallafall. En sak i taget.
Sandra
tycker väldigt mycket om den här läraren så det kommer säkert att gå jättebra
för dom. Jag ska snart berätta det för henne, och jag vet en som kommer bli
överlycklig. Det här är en sak vi har valt att inte berätta i förväg, eftersom
det väldigt lätt slår över och blir jobbigt om hon får reda på såna roligheter
för tidigt. Bl.a. hade hon inte sovit så bra inatt.
Nog om
det. Annelie undrar om den nya assistenten (som jag inte heller har frågat om
jag får skriva namnet på) har gått bredvid nåt mer, och om hon vill ha jobbet.
Hon har
bara träffat Sandra en gång hittills och planen är att hon ska gå bredvid Jane
fr.o.m. nu på måndag (då Jane är tillbaka från sin semester) och några måndagar
framåt. Sen får vi se vartefter hur det går. Vi hoppas att assistenten ska
trivas med Sandra (och oss) så hon vill ha jobbet J
Vi önskar Sandras
fina assistenter lycka till på alla sätt och vis ♥
.
4 kommentarer:
Skönt att få en egenstund med kaffet innan man ska dra igång dagen. Det är samma för mig, dagarna får helt klart ett bättre utgångsläge om jag fått vakna till själv först en stund.
Vad roligt att personal på skolan vill fortsätta följa Sandra som assistenter och roligt för Sandra att ha dessa kvar. Annars blir det ju så lätt så för våra barn att de de tycker om försvinner eftersom de är professionella på olika instanser.
Man har ju ingen uppsjö av nära och kära som man umgås med precis, så alla som vill vara nära gör en så varm i hjärtat.
Hoppas att hon får roligt nu och att ni kan hitta på nåt "må-bra".
Kram och ha en fin helg nu <3
Hoppas du lyckats gömma filmen riktigt, riktigt väl den här gången. Det är ju onödigt att utsättas för mer problem en nödvändigt. Jag kan nog tänka mig att det är som du skriver, Hej då, är så definitivt och det finns ingen naturlig fortsättning, som det gör i, -Vi ses sen och liknande.
Hoppas klippningen gick bra, men det brukar det ju göra, och att hon får en superlag hos sin gamla lärare. Önskar er en en skön ledighet med mycket mys.
Kramar om
Ja god natt är inget bra att säga här heller då natt är för laddat. Hoppas hennes äventyr blev alldeles toppen bra på alla sätt ! Njut av kvällen och må gott <3 kramar
Vilket bra och talande exempel du tar upp här! Att veta att Hej då! stör Sandra är det säkert inte att vem som helst skulle förstå. Det gäller att ha ingående kunskap om individen om det ska bli bra!
Vad kul för Sandra med utflykten idag!
Ha det allra bäst, vännen och kram påre <3
//Bellan
Skicka en kommentar