Det var en
mycket nöjd tjej som kom hem igår, och hade massor att berätta efter en lyckad
utflykt. Ja, massor och massor, lagom var det, men massor för Sandra som tycker
att det är jättestort att titta på kor eller säga hej till nåns mamma J
![]() |
Snok. |
Hade det
inte varit lagom för henne så hade hon inte orkat berätta nånting. Igår
bubblade det ur henne och hon var strålande glad. Det betyder att utflykten var
precis lagom anpassad efter vad Sandra orkade just igår. För det är ju olika
det där, med orken och vilka anpassningar som behövs. Kan man läsa av det så
funkar det oftast bra.
Det är det
man kan när man börjar känna Sandra riktigt väl. Det är det som är skillnaden
som är svår att förstå innan man är där, om man inte har den speciella förmågan att förstå det. Dom flesta tror nämligen att dom känner Sandra innan dom gör
det.
Det är
lite svårt att förklara, men Sandra är egentligen väldigt tydlig, ändå är det
svårt att lära sig tolka alla små tecken. Det enda sättet är att gå på nitarna,
alltså lära sig av konsekvenserna när det blev fel.
Jag brukar
säga att man aldrig gör fel så länge man gör sitt bästa. Däremot kan det bli
fel, och då får man lära sig av det till nästa gång. Det är enda sättet att
lära känna Sandra riktigt väl. Även vi föräldrar lär oss av misstag lite nu och
då, det är sånt som gör att vi går framåt och utvecklas.
![]() |
Praktexemplar av huggorm, jag var lycklig hela dan efter det fotot. |
Det
märktes att damen hade fått tillbaks lugnet igen, efter oron hon hade innan
utflykten. En oro som inte berodde på ”oro över utflykten” utan mer en längtan
och en massa förväntningar som är lite svåra för henne att hantera alla gånger.
Därför visste vi att det skulle lägga sig så fort hon kom iväg igår morse, och
det gjorde det ju också.
Hemma,
under dagen, hände inget av intresse. Lite ärenden och lite städning bara. Sen
en hel del slappa med favvo-musik och bara vara. Inte så dumt alls inför
helgen, faktiskt.
Svart huggis, gjorde mig också lycklig. |
När Sandra
och jag gick igenom vecko-schemat sen, så blev det andra nyheter som oroade
lite. Vi får se hur det går, men där har vi ett exempel på att lära sig av
misstagen. Det händer då och då att vi kommer på hur vi borde ha gjort istället,
först när vi ser Sandras reaktion, nämligen.
Nåja, det
blir som det blir och alltid blir det nåt. Mer om det vid ett helt annat
tillfälle framöver, när jag vet hur det gick. Kvällen igår var bra och Sandras
strålande humör höll i sig, med en massa små-bus och skratt. Så oron är inte så
påtaglig än iallafall.
![]() |
Ingen orm, men fin ändå. Och lipa åt er kan den ;) Kopparödla. |
Ha en
fortsatt fin dag!
.
3 kommentarer:
Tänk att det är så svårt innan man hittar rätt. Men när man gör det så blir man ju så glad. Att kommunicera när man inte kan sätta ord på saker måste vara ganska jobbigt tänker jag (för Sandra) och det där att inte se vad som kommer. Förstår att väntan och förväntan ger oro. Det är väl en blandning av det där med tidsuppfattningen och det att inte kunna föreställa sig hur saker ska bli. det skulle vara intressant att veta hur Sandra tänker om nu och då, själva begreppen. Nåja, nu svamlar jag iväg igen.
Du, vilken superbild du fångat på huggormen, förstår att du var nöjd!
Hoppas att det blir en bra lördag och fortsättning på helgen nu.
Stor varm kram <3
Vet inte hur du tänkte där, åtminstone klarade jag inte att blunda medan jag läste....Så de läskiga ormarna kunde jag inte undvika ( men lite fina är de allt på bild) Du tittar ju på spindlar ibland så jag får väl stå ut ;)
Så himla skönt att Jane känner av Sandra och anpassar aktiviteterna efter det. Det är ju så det ska fungera när det fungerar som bäst.
Det där med att man inte gör fel, utan att det blir fel, det var väldigt bra uttryckt och de orden ska jag använda ofta till eleverna jag jobbar med, som hela tiden känner att de gör fel.
Då menar jag inte i matte och svenska o så, utan det sociala, med kompisar, lärare, mattanter osv. Oftast är det ju vi runt omkring som gör så att det blir fel, för att vi inte anpassar på rätt sett.
Kramar om och tycker om <3
Först grattis till att ha fått kontakt med en läkare,sen hoppas jag verkligen det ger det resultat ni vill ha.
Fel blir det alltid emellanåt och jag fortsätter också lära mig hela tiden.Det viktiga är att man lär av misstagen.
Hanna har inte heller någon tidsuppfattning och nu ska vi göra ett försök att hjälpa henne lite med det.
Hon ska få en nattlampa (måne) med timer,som ska vara tänd när det är natt helt enkelt (påhittat av en duktig arbetsterapeut).
Sedan ska vi testa en 12-timmarstavla (lysdioder) som vi slår på när Hanna vaknat och sedan försvinner prickarna/tiden eftersom dagen går.
Kom att tänka på ang hemifrånflytt - det är många små praktiska frågor som också ska lösas som t ex att få hem mat(varor),att få städat,att tvätta mm.
Tänkte på det när du skrev om de ärenden ni sparar och gör när Sandra är borta,när hon flyttat hemifrån åker ju assistenten med henne och ingen finns kvar hemma som gör de sakerna.
Kan vara värt att ni söker lösningar på den delen innan,eller iaf har nån idé kring det.Har märkt att allt tyvärr inte gick att förutse innan så det har vi fått lösa eftersom.
Hoppas ni har en lugn och skön helg!
Annette
Skicka en kommentar