Påskpyssel

Vi fortsatte att pyssla i husbilen igår, fick upp lite krokar och draperiet kom på plats.

Sen hann jag få klart med påskäggen under förmiddagen också, och Sune hjälpte till, förstås.

Sånt är bra att göra när man har möjlighet, ifall Sandra skulle bli hemma sen, man vet ju aldrig. Och det blir hon ju också, så det var väl en bra planering?! ;)

På eftermiddagen slappade vi en stund i solen innan damen kom hem. Hon var hur trött och skör som helst, helt grå i ansiktet. Det var bara att bita ihop och hålla sig på behörigt avstånd, men kvällsrutinerna gick hyfsat bra ändå.

Idag får Sandra, som sagt, vara hemma från Daglig verksamhet (eftersom det är samma ställe som korttids och dom har mer folk och aktivitet där nu när det är lov) och Jane får göra sin arbetsdag här med Sandra istället.

Då kan vi passa på att avsluta dagen med ett litet möte, för vi har ju inte hunnit prata så mycket sen Jane sov här själv med Sandra.

Vi hoppas att påsken blir någorlunda lugn nu, trots att Sandra är på gränsen till för trött. Men tröttheten har sina fördelar också, och det är tack vare att hon inte har orkat se Bolibompa på kvällarna en tid som vi har lyckats hemlighålla påsken så här länge. Jag antar att dom har tjatat en del om det på tv vid det här laget. Hur det gick på korttids vet jag ju inte, men Sandra har inte sagt något så hon verkar ovetande fortfarande.

Vi tänker inte säga nåt före påskafton, om inte Sandra själv upptäcker det innan dess. Ju längre vi väntar desto större chans att hon orkar med dagen. Särskilt nu när hon redan innan är trött av en massa andra orsaker.

Fler foton finns på Amatörfotografen på fb. Gå in och gilla sidan, vettja :)

Vi har ju alltid haft ”en sak i taget-tänk” och är det påsk, eller jul, eller nån annan hemsk högtid, så gör vi inget annat i samband med det. Nu har det blivit för mycket en tid, så det är bara att hoppas att vi håller oss flytande tills helgen är över.

Och helst att Sandra orkar till korttids på måndag sen. För vi lär ju vara trötta efter den här helgen. Men en dag i taget, så avskalat det går. Påsk kommer vi såklart att fira, men inte mer än vad vi klarar utan att det spårar ur. Helst.

Påskafton brukar vara som julafton, kort och intensivt, mat och paket/påskägg och sen är det klart. Men mer om det när den dagen kommer. Eller när den har varit, rättare sagt.

Sandra ville pussla med Jane i köket idag, så det får det bli. Det är nog ganska lagom. Må så gott!

.