Beredskap

Att jobba bredvid och vara beredd varje sekund är en av mina största arbetsuppgifter som assistent till Sandra. Det gör att jag inte kan prata i telefon eller ens gå på toa ibland. Ja, egentligen kan jag inte gå på toa om jag är själv med Sandra, men ska väl erkänna att jag gör en chansning ibland när läget är lugnt.

Oftast går det ju bra, det utbrottas inte varje dag här, men om nåt händer så händer det på sekunden, så jag måste vara beredd. Och går vi på toa när Sandra är hemma så måste vi gå i smyg för annars orsakar vi utbrott av det.

Igår kom plötsligt ett illtjut från köket mitt i Sandras frukost så det var ju tur att jag inte hade chansat med ett toabesök just då. Det var näsblod och utbrott och förstörd aptit för ett bra tag, men lugnade sig efter en stund så damen fick iaf i sig mackan tillslut.

Datorn är toppen på det viset, för då har jag lite att pyssla med när livet funkar och kan snabbt lämna allt och rusa till undsättning vid behov. På andra platser, där jag inte kan vara nära datorn, så spelar jag oftast Wordfeud på mina ”sitta och vara beredd-pass” och jag får ibland frågan varför jag inte kan spela roligare spel, t.ex. Ruzzle.

Jag testade ett tag, och gillade det spelet mycket, men det bara gick inte. Då upptäckte jag hur mycket jag behövs för Sandra fast jag inte direkt tänker på det. För det var väldigt sällan jag hann klart en omgång som tar två minuter… Jag kan bara göra sånt som går att lämna på sekunden, så Wordfeud och datorjobb är perfekt.

Sen måste det ju vara såna saker som inte kräver koncentration, för den måste jag ha till 100% hos Sandra så jag kan agera förebyggande. Jag måste vara väldigt lyhörd på dom små tecknen så jag kan vara där innan det smäller, helst. Därför är ett telefonsamtal väldigt svårt här hemma när Sandra är hemma, och är man själv med henne så går det inte. Jaja, allt går väl, men det är inte värt konsekvenserna att inte vara beredd i tid, så därför händer det ofta att vi inte svarar när det ringer hos oss. Om Sandra är hemma vill säga.

Nåja, gårdagen funkade okay efter utbrottsmorgonen, men var väl som lördagen, rätt skör och vi höll allt på en låg och kravlös nivå i den mån det gick. En förlamande trötthet slog till och jag undrade om jag skulle bi sjuk, men så kom jag på att vi faktiskt har haft en ganska intensiv vecka utan någon ledighet, så det var kanske inte så konstigt att jag var trött igår.

Idag är det skola och korttids och om Sandra fortsätter funka okay så kommer hon inte hem förrän efter skolan på onsdag. Lite planer för veckan har vi och idag blir det nagelfix för min del.

Imorgon ska den nya assistenten börja sin invänjning i skolan och det ska bli spännande. Vi har nio skoldagar inbokade för invänjning innan sommaren och hoppas att alla håller sig friska så dom hinner lära känna varandra lite innan terminen är slut.

Jag har ett ärende att klara av mitt i den tiden som assistenten och skolan skulle ringa och berätta hur dagen har gått, men det är inte så mycket att göra åt utan vi får pratas vid när vi hinner, helt enkelt.

Den här veckan har Neurobloggarna tema tonåring och vill ni läsa olika blogginlägg i ämnet så går ni in på länkarna i högermarginalen. Gilla sidan på fb så är det lätt att följa uppdateringarna.

Jag önskar alla en fin vecka!

♥ Kram ♥