Även igår var det utbrottigt redan
på morgonen. Det är skört och trött här och mitt tålamod tog slut när stressen
kom ifatt, vilket bara leder till ännu mer utbrott och ännu mer förseningar.
Och en massa dåligt samvete och ledsen tjej L
Det första utbrottet kunde jag
hantera och var inte värre än ”en sån morgon” men jag märkte skörheten under
ytan. Sen tog frukosten evigheter så vi fick avbryta och ta bort resten av
morronrutinerna, vilket så klart inte var så bra, utan ledde till ytterligare
utbrott. Att jag blev stressad och irriterad gjorde ju förstås inte saken
bättre… *arg på mig själv*
Vi fick skippa tandborstning och
toabesök, Sandra slängde mössa och vantar och blev ännu argare när jag inte
hade tålamodet att hämta dom åt henne. Ja, jag vet ju att det hade gått mycket
bättre om jag hade agerat annorlunda…
Men jag ringde till skolan och vet att dom är proffs, och sen försökte jag släppa det. För allas
skull. Jag menar, ingen mår ju bättre av att jag har dåligt samvete och går
hemma och tänker på alla fel jag gjorde. Fast jag kände mig lite låg efter den
morgonen, måste jag erkänna.
När Sandra kom hem sken hon som
solen och morgonen verkade glömd. Dagen hade gått bra och det gjorde kvällen
med, även om hon var lite trött under ytan.
Vi märkte en liten oro inför
kommande vecka, men inte så att det blev jobbigt. Jag gjorde iordning hennes
filofax med det hon behöver veta så hon kan titta i den så fort det poppar upp.
Det är ju lov från skolan vilket innebär fritids, och Sandra behöver veta vilka
som möter henne varje dag. När hon fick filofaxen blev hon lugn igen.
Medan Sandra var i skolan igår så
fick vi ordning på den nya spisen här, och den funkar jättebra efter det att
Göran fixat med rätt kablar. Oj, vad fort det går att koka upp vatten! Nu
längtar jag till den stora invigningen och lite riktigt matlagning, för det har
vi inte hunnit med än.
Jag lagar alltid ordentligt när
jag lagar mat, så när tiden inte finns, vilken den sällan gör på vardagarna när
Sandra kommer hem från skolan, så har vi alltid portioner med rester i frysen
som går snabbt att få klart. Idag blir det lasagne så först idag får jag prova
spisen och ugnen ordentligt.
Några andra planer, förutom det
vanliga chipsmyset då, har vi inte, och det lär vi inte hinna heller. Lite
packning har jag att klara av idag eller imorgon, beroende på ork och tid. Både
Sandras väska och min egen, för nästa korttids ska jag på roligheter och hälsa
på en fin vän.
Nu önskar jag er en skön helg!
(Jag har inte fått ihop nåt mer
temainlägg just nu, men kika gärna in på Neurobloggarna och läs andra bloggares
tolkningar av ämnet - länkar till höger)
♥ Kram ♥
1 kommentar:
Att du tappar tålamodet ibland förstår jag fullt ut, man kan inte vara på topp alla dagar.. Sen blir det ju lite fel för Sandra, men se det så att det är bättre du har sådana dagar när hon skall iväg så du hinner vila då, än när det är helg =) Man måste se positivt på allt ;)
Och Sandra var ju glad som solen när hon kom hem så allt var glömt..
Kram Mia
Skicka en kommentar