Ordning, oreda och olösta lösningar

Jösses så mycket ansökningar, val och ”fylla i papper” det är nu då. Jag blir trött bara jag ser alla högar. Det är val av vårdcentral till Sandra – en hel lunta att fylla i och skicka in, info ”och vad det nu är” angående Godmanskap – en hel lunta att fylla i och skicka in, krångel med mobilabonnemang som ska avslutas och telefonsamtal att ringa, vaccinationsbeslut för Sandras del att ta ställning till och samtal att ringa och lapp att fylla i, ungdomsmottagning, banker, myndigheter och möten. Blä, vad trött jag blev!

Nåja, det är ju bara att ta en sak i taget och få det gjort. Det är iaf Göran som är God man, och jag är mest glad att jag slipper, för det är ju inte ”bara” liksom.

 

Sen alla Sandras grejor som leg, plånbok, patientbricka och sånt. Hon måste ha en egen handväska fast hon inte använder det, för vart ska man förvara alla saker så man inte glömmer vart det är, liksom?.. Usch, jag hatar när det blir rörigt bland såna saker och jag inte hittar nån ordning.

Men det blir väl bra när jag väl hittar ett sätt som funkar. Det är konstigt att det är trångt fast vi bor i ett ganska stort hus? Men när jag inte hinner få undan direkt, utan det samlas på hög ”tills jag har tid och få ordning” och högen bara växer för jag prioriterar annat, då blir det lite kaos tillslut.

 

Men korttids kommande vecka ska vi iaf inte iväg på några större saker, så förhoppningsvis hinner vi få lite ordning i röran. Det är väl bara ett möte och lite inköp som ska klaras av, tror jag faktiskt.

På tal om vaccinationer förresten, så börjar det bli hög tid för Sune att få sin också, kom jag på…

 

Nåja, det ordnar sig alltid på nåt sätt, och ordnar det sig inte så löser det sig ändå! Göran kom iaf hem till lunch igår, och han hade haft det bra. När Sandra kom från skolan väntade ett paket med bästa ”jag-tar-vad-jag-har-i-husbilen-av-papper-o-tejp-stil"

Tröttheten tar över så man ser inte hur
lycklig hon faktiskt blev av paketet

 

Jag fick en del (!) vin. (Och här var presentpappret tydligen slut)

 

Göran fick en P-bot! Hahaha! Jo, han hade parkerat utan P-skiva när han var i nån affär (och köpte vin till sin fru) i Danmark. Alltså, inte så kul kanske… men jo, lite kul var det allt… Värre saker kan ju hända. (Och nej, jag ska inte dricka allt på en gång och inte själv heller för den delen)

Vi har fått ett litet bekymmer som vi ska försöka hitta nån bra lösning på. Det är nämligen så att Sandra, som älskar gosedjur, tar med sig ett varje dag till skolan. Olika varje gång, och hon har hur många som helst.

Det är ju omöjligt för personalen att hålla reda på alla gosedjur och veta vilka som är Sandras, vilka som är skolans och vilka som är korttids…

Att märka dom funkar inte för Sandra gillar inte att det sitter lappar på djuren. Så nu tänkte vi klura lite för att hitta nån smidig lösning som funkar överallt, och som Sandra accepterar. Kanske begränsa djuren lite, så hon har några få att välja mellan när hon ska ta med sig ett till skolan. Inte för att undvika att dom kommer bort, utan för att undvika att hon får med sig skolans/korttids djur hem, vilket ställer till problem hemma.

Problemet med att begränsa djuren är att hon kommer tröttna och vilja byta efter ett tag. Ett nytt, eller ett ”favvo-för-dagen-djur” och då ställer vi till med utbrott på morgonen.

Jag funderar på att fota och låta henne välja, men det får inte bli för krångligt. Det ska vara lätt att följa och använda det varje dag utan att man skapar andra problem av lösningarna, liksom.

 

Eller så väljer vi ett djur och det tar hon med sig. Punkt. Hon brukar acceptera om man bara är tydlig och bestämmer, men djuren är så viktiga för henne att jag tror att det skulle bli problem om hon inte fick välja sin ”favvo för dagen”

Ett annat alternativ är ju att märka djuret på ett sätt som Sandra accepterar. Ett halsband eller armband, t.ex. Men det är inte bara med nånting här, för vi måste sätta stopp och har haft regeln att hon bara får ha ett gosedjur och inget annat med sig. För annars har vi problem som leder till utbrott.

 

Sandra testade gränserna där en gång för flera år sen. Hon hade ett gosedjur med en ryggsäck till. Ja, det hörde ju ihop, så det gick väl bra, tyckte jag. Nästa dag packade hon saker i ryggsäcken och sen blir det kläder som ska packas ur, bytas och packas i och vips finns det för lite tid till allt krångel som ska gås igenom innan det går att gå ut till taxin. Stress och utbrott.

Så efter det är vi ganska hårda med att hon bara får ha ett djur och inget annat. Och då är Sandra lugn och trygg med det och vi undviker stress, oro och utbrott. Så om djuret får ha halsband, och Sandra är i en halsbandsperiod med sina hundratals halsband och kedjor i en enda trasselröra i lådan… då blir det problem av det med.

Ja, så får vi planera i stort sätt allt här. Tänka framåt och lite till för att undvika onödiga utbrott. Men nu är iaf familjen samlad och vi ska ta lite helg tillsammans innan Görans och min helg börjar då vi har tid att prata, planera och hitta lösningar.

 

Här kan ni förresten kika in på ännu ett inlägg i temat syskon ---> marielles dagbok

Jag får önska er en fin lördag!

♥ Kram ♥