Sandra var på bra humör när hon kom iväg igår med alla sina väskor. Korttidsväska, skolväska, ridväska och gosedjur :) Tänk vad bra det funkar nu, det är ju otroligt! Hon trivs i skolan och hon trivs på korttids. Det är ju en förutsättning, för skulle hon inte må bra på korttids så skulle ju inte vi heller må bra i vår ledighet. Det måste vara för Sandras skull också om det ska vara nån vits.
För rätt många år sen, när det inte funkade och innan vi bytte skola, så fick jag ofta höra att jag måste ta hand om mig själv. (Jag var rätt slutkörd då) Tänka på mina behov och försöka må bra. Men det går bara inte! Inte förrän Sandra mådde bra! Jag tror inte jag är ensam om det, jag har pratat med fler föräldrar i samma situation. Är det bara kaos runt barnet så kan man inte må bra själv!
Men det var inte det jag skulle skriva nu, utan berätta lite hur det var när vi fick korttids. Först hade vi fyra dygn i månaden, men Sandra orkade inte utnyttja alla. Nu minns jag inte, men hon hade ju över 40% frånvaro i skolan, så hon orkade inte med sin vardag särskilt bra överhuvudtaget. Hon var alltid orolig innan korttids (nu vill jag ju bara förtydliga att korttids var bra, så det berodde inte på dom) och det hände att hon blev tröttsjuk redan innan hon kom iväg. Hon behövde alltid vara ledig från skolan efter korttids (eller så blev hon tröttsjuk) och hon orkade bara ett dygn i taget i början och alltid på vardagar. Och OM hon kom iväg så fick jag alltid huvudvärk…
På tal om det… Det var ju lite komiskt för eftersom jag hade ont i skallen varje gång vi var lediga, och vi var kanske lediga två gånger i månaden, så blev det ju en del Alvedon vid dom tillfällena. Jag har hört att man inte ska dricka alkohol när man äter Alvedon, så jag gick till apoteket och frågade om det fanns någon annan huvudvärkstablett som man kunde ta om man ville dricka vin… Dom måste ha trott att jag hade allvarliga problem…
Nåja. Det tar tid att lära känna Sandra, det säger alla, både i skolan och på korttids. Och för att hon ska må bra så måste man känna henne. Det är väl mycket därför vi inte kan ha barnvakt nån gång. Eller andra assistenter. Det går inte med vemsomhelst och det tar tid innan det funkar.
Men iallafall, nu funkar både skolan och korttids så bra, så det är rent fantastiskt. Sandra är ett så tydligt exempel på hur viktigt det är med anpassning, bemötande, rutiner och struktur. Ja, och kunskap, förstås!
Igår hade jag klistrat in en bild från veckoschemat i kontaktboken. Det gör jag varje gång det är korttids. På så vis kan Sandra tydligt se hur många dygn hon ska vara där och vilken ”färg” (läs dag) hon kommer hem igen. Och vilken personal som jobbar med henne varje dag. Så vi gick igenom det, som vi brukar, och hon konstaterade att det var många dagar den här gången. Men hon blev inte orolig ett dugg! Glad och nöjd åkte hon iväg och det känns så fantastiskt härligt att hon trivs med sitt liv nu! Då kan ju vi må bra och njuta av ledigheten för fullt!
Igår grävde vi fram fonduegrytan ur gömmorna. Det var knappt vi kom ihåg hur man gör… Men gott var det och mysigt hade vi!
Ha en fin lördag!
4 kommentarer:
Åh Nina vad du satta ord på vad jag upplever. Hur många säger inte till oss att vi måste ta hand om oss själv, att vi kanske ska begära avlastning osv men det går inte för våra barn mår inte bra av det och då gör inte jag det heller. Vi har prövat med läger en gång i månaden det var en katastrof, nu har dottern sin kontaktperson varannan vecka och det går bättre sakta sakta men säkert. Skulle vi ha avlastning så blir det olika personer varje gång och vi har ingen i vår omgivning som vi kan använda oss av och då funkar det inte. Det måste funka för barnen för annars blir det som du skriver ingen ledighet för en själv heller om man inte vet att ens barn är trygga. Roligt att höra att det går så bra för er nu, då kanske vi kan ha hoppet att det kommer bli lättare här med för man kan ju inte förneka att man behöver egentid mer än man har. Kram Mamman
Låter som en härlig kväll igår!
Ja, ni har verkligen fått lära er o "pyssla ihop det" för Sandras skull, o va härligt o läsa att ni hittat balansen! :-)
Hur går det då med advent? Kan du ta fram "en massa" ljusstakar o sånt när Sandra är borta? Funkar inte så bra va, när hon kommer hem? Eller?
Hoppas ni får en härlig helg!
Kram
Är så glad att det funkar nu, för er alla. För det har varit en jobbig resa bitvis dit. KRAM o hoppas ni har det gott o kan njuta av er semester
Nina, jag känner så väl igen mig i det du skriver. Det är lätt att säga att man ska ta hand om sig själv men mår ens barn inte bra så funkar det bara inte!!!
Vad skönt att ni kommit till det att det funkar med Sandra.
Vad mysigt med fondue! Var verkligen inte igår man åt det.
Kram och trevlig helg!
Skicka en kommentar