Det
blir sällan som man tänkt sig. Vi har ju alltid en plan för allt, och en
reservplan, och ett par extra reservplaner… Sen blir det oftast en annan
akutplan när vi väl är där ;)
Igår
skulle jag ju få jobba med Sandra och ytterligare en assistent, och det såg jag
fram emot. Sandra brukar vara lite trött efter korttids, men vi konstaterade
att hon hade varit gaska pigg den här veckan. Sen tog hon sovmorgon, så vi
tänkte att hon var kanske lite trött ändå.
Tiden
gick och vi började undra om damen hade varit vaken för sig själv
”hela-halva-natten” och behövde sova ikapp sig… När klockan började närma sig
tio tänkte jag att jag måste väcka henne, för då började man ju bli lite orolig
över hur det var fatt.
Mycket
riktigt så var Sandra inte särskilt pigg, utan riktigt hängig. Hon blev ju lite
sur över att inte orka jobba, men nöjd tillslut med att få ha sin assistent
bredvid sig i soffan. Vi trodde nog att hon skulle somna, men är glada att hon
åtminstone ville vila. Hon kräktes och vilade lite till, men piggade på sig
frampå eftermiddagen.
Efter
lite låsningar och trixande så blev det ordning på både duschrutiner och aptit.
Och innan kvällen kom var hon ikapp sig ganska bra, även om hon förstås var
väldigt trött. Nu blir det en lugn helg och sen hoppas vi att
ordningen är återställd innan vardagen är tillbaks på måndag. Jag får säkert
möjlighet att jobba på jobbet en annan gång, så det går ingen större nöd på mig.
Så
mycket mer hände ju förstås inte igår så jag önskar er en skön helg, helt
enkelt.
.
2 kommentarer:
Önskar er en fin helg ❤️
Hej! Så här kan det fundera i lyckliga fall: i min stad i södra Sverige finns det en radhuslänga med 3-rummare, kök, 2 badrum, altan... Där bor det ungdomar med autism bl a och det fungerar ut-
märkt. Föräldrarna kan komma o gå när de vill. Bra samarbete mellan
familjer o personal o kommun.
Ville bara visa att det går om kommun/FK har rätt inställning. Skulle det i så fall vara ngt för er? E M
Skicka en kommentar