lördag 7 november 2015

Förändringar och reaktioner

Eftersom jag redan innan hade massor att hinna på vår ledighet, och den sen blev avbruten så blev det lite kortare tid att hinna på så då fick bloggen vackert vänta. Men igår var jag ledig några timmar så då hann jag ikapp lite.

Jag har ju aldrig tid att skriva ett helt inlägg på en gång, utan går till datorn på alla små stunder som blir över, eller när jag måste ”sitta på pass” utan att Sandra ser mig. Så det blir en hel del fram o tillbaka om dagarna. Sen sammanställer jag det när jag är ledig, eller när Sandra sover, och publicerar när jag hunnit klart. Så ett inlägg brukar ta ett dygn att få klart.


I måndags var vi lediga iallafall och det var ju tur att vi fick alla viktiga inköp gjorda. Vi hade nämligen tänkt spara hälften till dagen efter, eftersom affärerna ligger på olika orter. Men när vi hade varit hemma och käkat så var inte klockan så mycket så vi drog iväg och fortsatte våra ärenden på en gång.

Efter det har jag jobbat några dagar, och det är ju faktiskt jätteroligt, för det mesta. Nu hade jag ju saker att hinna fortfarande så det blev lite fullt upp ett tag, som sagt. Dessutom mådde inte Sandra något vidare så dagarna blev inga vanliga jobbardagar. Vi lyckades  få damen att vila med film ett par förmiddagar och på eftermiddagarna mådde hon så pass bra att gnäll och kräkattacker övergick i svammel. I torsdags var hon lite piggare och behövde inte vila, men orkade inte jobba som hon brukar.

Det vänder iallafall mycket fortare nu när vi kan anpassa efter Sandras ork, och det finns möjlighet för henne att vila ordentligt. Det känns fantastiskt bra! För Sandras skull känns det hur bra som helst och det är ju viktigast även om Göran och jag hade föredragit att kommunen tog sitt ansvar.

Nåja, det är färdigtjatat om dom idioterna! En orsak till veckans svacka tror vi är personaländringarna som blev när jag vikarierade. Vi märkte en större oro hos Sandra än vi har förstått tidigare. Vi är väldigt tydliga och sätter upp den viktiga informationen på Sandras schema, eller personal-tavla, och vi går igenom det flera gånger om dagen. Så efter ett par dagar lägger sig oron, men oro är det.


Nu kan man ju inte göra så mycket åt att det blir personaländringar ibland, så vi får försöka hitta bra tydlighet för Sandra och sen är det ju bara att ta sig igenom såna dagar så gott det går. Det vi kan göra, och gör, är att undvika förändringar när det går.

En del tror att man kan öva sig på det. Att vi skulle hjälpa Sandra om hon vande sig vid att inte ha så mycket rutiner. Men det är precis tvärtom. Har vi fasta rutiner så blir Sandra trygg, är hon trygg så klarar hon förändringar lättare.

Just nu är hon faktiskt inte återställd efter vårens nerbrytning, och dessutom har vi börjat med lite andra förändringar som vi måste igenom, inför vuxenlivet utan oss föräldrar. Sandra hade redan ett bakslag för att vi gick för fort fram. Då blir reaktionen av personaländringar större än om hon hade varit stabil från början.

Vi märkte nya viktiga tydligheter igår, och det är ju så häftigt när man kommer på en detalj som förändrar så mycket. Under veckan har Sandra blivit väldigt upprörd när vi har ställt in timstocken (tidshjälpmedel) till henne och berättat vem som kommer med uppgift när den piper (kort förklarat). Så igår sa Sandra plötsligt att den andra assistenten skulle berätta.

Den andra assistenten gick förstås in och berättade samma sak för Sandra, och då blev hon lugn. Vi funderade en stund för vi insåg att det var nåt som hade blivit fel för henne. Så kom vi på att det var den andra assistenten som skulle komma med uppgiften. Sandra ville få bekräftat att det var rätt person som hade samma information. Visst är det coolt?! Hon har ju koll, damen :)

Sånt där gör ju jobbet så spännande. Det blir en reaktion vid samma tillfälle flera gånger och man klurar på vad det kan bero på, sen när man hittar rätt så bara försvinner oron, och det känns så självklart vad som är rätt.


Nåja, det var inte bara oro, kräkattacker och utbrott på jobbet i veckan, utan ganska lugnt mellan varven med rätt anpassningar. Jag gillar att vara där så jag trivdes bra med veckans lösning, även om jag hade en hel del annat att greja med. Tyvärr får vi inte plats med nån dator på jobbet, så jag måste än så länge göra allt datajobb på min ledighet. Eller på nätterna. Den här veckan hade jag (och har fortfarande) massa såna datajobb att göra varpå jag har vaknat om nätterna och inte kunnat somna om. Men jag får ju lite viktigheter skrivna på det viset iallafall ;)

Nu är det helg och Sandra ska få vila upp sig inför kommande veckas förändringar. Det är mycket för henne nu och frågan är hur hon kommer klara det. Vi har personaländringar tre av fem dagar nästa vecka, samt lite oönskad ledighet för Sandras del. Vi har inte satt upp alla ändringar på hennes schema än, utan får lov att ta lite i taget om hon ska ha en chans att hänga med.

Först och främst får vi se om föregående vecka orsakar en trött-sjuk helg eller inte. Risken finns ju. Vi kommer ta det så lugnt vi bara kan och hoppas att det räcker så.

Jag önskar er en fin helg!

.

1 kommentar:

Bellan sa...

Oj, oj! Det är mycket för Sandra nu. Hoppas hon kan vila under helgen och att hon orkar med alla ändringar nästa vecka. Och att ni runt henne också orkar.

Megastyrkesaknarkramar! ❤️
//Bellan