Klättrar vidare

Nu känns det bättre igen, efter ett par dagars svacka. Det händer saker i rätt riktning och plötsligt känns det inte alls lika tungt längre. Det ordnar sig, ska ni se. Göran hade t.o.m. en plan för sommaren som ger oss båda lite vila mellan varven. Det kommer bli bra :)

Igår kom det post som förgyllde dagen, tack fina Mona!

Sandra ställde upp sitt kort framför sig när hon trädde halsband :)

Sune blev helt nyförälskad i en av sina leksaker som Mona hade sytt och fyllt med nåt som han tyckte luktade väääldigt gott.

Själv fick jag bästa brevet :)

Tacksam över att ha så fina vänner när det känns tungt. Det gör ju att man får energi igen, och orkar lite till.

Dessutom låg det 60 små mini-kudd-fodral i brevet. Tack snälla rara för hjälpen att sy dom, det är en ovärderlig hjälp för mig. Inte nog med det, omtänksamma Mona skickade med en trådrulle i bra färg så jag skulle slippa leta i affärer när tiden inte finns för sånt :)

Kuddarna fixar jag klart lite då och då, mellan rutiner och utbrott. Dom är fyllda med bl.a. makaroner, pärlor, träbitar, skumgummi och glaskulor. Tanken är att Sandra ska sortera dom med hjälp av känseln.

Det är fortsatt mycket skört här, men damen är på benen under dagtid iallafall. Vi har inga onödiga krav på livet och försöker vara så låg-affektiva vi klarar när tålamodet inte finns.

Idag skulle Sandra till frissan egentligen, men det avbokade vi förstås. Ett frissabesök tar mycket energi av henne även bra dagar, så det kändes inte läge att utmana nåt nu när allt är skört ändå så det räcker och blir över.

Det kändes som ett bra val när damen vaknade som ett åskmoln. Trots morronhumör och arg som ett bi, så har hon ju humor mitt i allt, för så här snyggt hade hon fixat till sig när hon vaknade.

Nu är Göran och Sandra ute en stund så jag kunde akutstäda lite. Det behövdes.

Jag önskar er en fortsatt skön helg!

.