En vanlig dag

Det verkar som om kommentarsproblemet löste sig igår, tack för hjälpen, ni som testade med kommentarer :)

Gårdagen blev en lugn dag och jag kände mig lite halvrisig. Det är förkylningen som inte riktigt vill släppa taget, men det ska väl ge sig vad det lider. Är det inte värre än så här så står man väl ut, även om jag helst vill krypa ner i sängen vissa dagar.

Igår höll jag igång med hjälp av Alvedon, nässpray och hostmedicin och att jobba 1,5 timme gick ju bra.

Göran tog emot Sandra när hon kom hem och hon var lite trött, som hon brukar på onsdagar efter att ha varit hemifrån sedan måndagen. Hon brukar längta hem lite, och det är ju trevligt. Jag menar, hon trivs ju annars bäst när det är skola och/eller korttids, och tycker att hemma är trist. Så det känns ju skönt att hon längtar lite efter oss ibland :)

Hon hade iaf haft det bra och varit nöjd mest hela tiden av vad man kunde läsa i kontaktboken, så det har nog inte gått någon större nöd på henne när hon har varit iväg.

När jag kom hem satt Sandra i badet och ville veta vad jag och barnen på dagis hade gjort :) Men hon nöjde sig med att jag sa att vi hade lekt. Resten av kvällen flöt på utan problem men i morse var damen trött och började dagen med ett utbrott. Återstår att se vilket håll det går åt.

Efter skolan ska hon till tandläkaren och vi får väl se om det är Göran eller jag som går dit med henne. Det beror på ifall jag ska jobba eller inte och det får vi reda på under förmiddagen. Sandra vet inget om nånting än, men tandläkaren tycker hon är lika roligt som alla andra utflykter, så det går säkert bra om hon bara inte är för trött.

Ha nu en fin dag, ni som kikar in här.

♥ Kram ♥