Damen har varit, och är, trött och skör, men det är ju inte så konstigt så det var vi lixom beredda på. Vi har sänkt kraven så gott vi kunnat och fredagen var en ganska lugn och stillsam dag för Sandras del.
Nu tänkte jag berätta hur den första tiden på vår semester var och ni som missade ditresan kan scrolla ner till förra inlägget om ni vill.
Sandra var strålande glad och sa ”Jag har längtat hit” när hon vaknade den första morgonen. Lite skör dom första dagarna bara, innan ”semesterrutinerna” hade satt sig.
Men i det stora hela gick det bra och hon känner ju igen sig. Vi räknade ut att vi har haft lägenheten i 14 år! Med några undantag så har vi åkt dit varje år.
Det började med ganska hyfsat väder, även om det var molnigare än vad dom hade lovat. Taxichauffören som hämtade oss på flygplatsen berättade att det hade varit jättefint väder ett tag och vi hoppades att det skulle hålla i sig…
Eftersom vi kom fram sent på lördagen och affärerna är stängda på söndagar så skyndade sig Göran att åka och handla det viktigaste så fort vi kom fram till lägenheten. Han hann tack vare att resan gick smidigt utan förseningar, affären stänger kl. 22.00.
När måndagen kom var det alltså dags för storhandling och här packar vi in oss i den lilla Forden :)
Nu är det ju gångavstånd till affären så får vi inte plats med rullstol och alla varor så kan Sandra och jag gå hem, men med halva baksätet fällt så gick det bra att tränga ihop oss bland alla matkassar.
Ja, sen var det ju okay väder hela veckan, faktiskt och solen tittade fram lite då och då, så vi kunde mysa lite på vår solbalkong mellan varven.
Och ta en del promenader. Lite kyliga vindar var det när solen gick i moln.
Bl.a. gick vi till hamnen och tittade på katterna som bor där.
När det blev lördag igen gick vi på marknaden som är i närheten av lägenheten varje vecka. Men då var det slut på solen och det var riktigt kallt, runt 10 grader och regnet hängde i luften. Sandra ville till marknaden och köpa godis, så det fick hon, förstås.
Sen började regnet…
Det regnade och regnade i flera dagar och var mellan 8-12 grader. När jag gick till kontoret och lånade datorn så kollade jag väderprognosen och trodde väl att jag skulle sura ihop helt. Dom visade fortsatt regn resten av vår semester! :( Dessutom var det ett stort grävarbete utanför på gården, som dånade en hel del…
Så det kändes inte så värst kul där ett tag… Sandra längtade hem så hon nästan började gråta och vi hade jämt å göra med att roa henne inne. Tack, Maritha, för ballongerna!
En dag tog vi en biltur i regnet för att ha lite att göra, och bil gillar ju Sandra att åka, så det var ju skoj så länge det varade.
Handlade gjorde vi förstås flera gånger under semestern, men när vädret var dåligt blev det lite mer handling för att roa oss med nåt. Det brukar gå ganska bra, för det mesta, men är Sandra skör så behövs det inte så mycket för ett utbrott… Vi har iaf rullstolen till hjälp, annars skulle hon inte fixa det.
En dag när vi kom ut från affären och skulle packa in oss i bilen, så stod det en bil för nära vår bil, så vi fick inte upp Sandras dörr. Hon var tvungen att vänta, och det är inte hennes starkaste sida, särskilt inte efter att just ha klarat av affären…
Hon fick hålla i mina nya skor som jag hade köpt, snygga va?! :)
Eftersom Sandra älskar skor så blev hon genast gladare, trots väntan. Här står hon medan Göran packar in rullstolen och varorna i bilen.
Men då kom ju förstås dom som hade bilen bredvid… och helt ovetande gick dom ju till sin bil, där Sandra stod… Ja, hade det varit en vanlig 16-åring så hade det ju inte varit nåt mer med det, liksom. Men Sandra fixar inte för mycket folk och hon fixar inte att känna sig trängd, så där bröt det lös, kan man säga. Gallskrik! Slog sig i huvudet och kräktes nästan. Hela vägen hem! Pjhu!
Ja, vi har ju bara att lämna den jobbiga situationen och få Sandra därifrån så fort vi kan, men det är klart… visst hade det känts lite bättre om vi hade kunnat förklara läget lite för dom chockade personerna som stod kvar i garaget…
Det ihop med regn och bygget utanför gjorde att vi bara ville hem. Men, som det ofta gör där på solkusten, så vände vädret och sista veckan blev riktigt bra! Men det berättar jag om nästa gång :)
Annelie L undrar när Sune kommer hem och vi ska hämta honom på måndag ♥
Ha det nu fint, alla goa läsare!
♥ Kram ♥
13 kommentarer:
Oj, vilket äventyr! Dåligt väder, trångt med bilarna och utbrott, grävare som stör. Förstår att ni längtade hem en period där. Men vilken tur att det vände med vädret, då blir allting mycket roligare.
Skorna var verkligen fina, förstår att Sandra gillar dem ;)
Ska bli intressant att se hur Sandra reagerar när Sune kommer hem, han är säkert saknad av er alla.
Ha en fin och skön lördag!
Kramar om er!
//Bellan
Så tråkigt Nina att vädret och arbetet utanför störde. Man får verkligen pröva sin kreativitet då. :)
Och visst var skorna snygga?
Fick Sandra några nya?
Ha en skön lördag, kramar om!
Låter som en semester kantad av berg- och dalbana. Skönt att ni ändå fick några soldagar och förhoppningsvis samlat på er lite solenergi nu när ni är hemma igen. Kram
hej ja de var ett äventyr hör jag, men bra jobbat endå, ni kan de där hör jag. kram
Så skönt att vädret vände, dåligt väder kan förstöra vilken semester som helst, och för er blir det naturligtvis extra jobbigt. Men när det var bra så var det bra, eller?
Skorna var skit (ursäkta) snygga, jag skull köpt ett par direkt om jag varit med...
Hoppas nu söndagen går fort så ni får er efterlängtade rast.
Massor av kramar till den bästa av Ninor.
Tur att ni hade lite att hitta på och att vädret blev bättre sista veckan. Fin bloggen är och fina bilder :-)
Ha en fin lördag !!! Kram Annika
Hej, jag sitter här och läser och grinar! Har ingen aning om varför egentligen. Du berättar så fint och jag får gamla minnen från resor jag eller vi i familjen gjort med Tjabolina. Och så känner jag så väl igen episoden med bilen och folket som undrade och utbrottet och ja som sagt jag har ingen aning men det bara brast här.
Kram på dej.
Så typiskt att det skulle bli så tråkigt väder i flera dagar, tur ni fixade det ändå och att vädret blev bättre ... =)
Kram kram
Ja sånt väder vill man ju inte ha när man är iväg men man kan ju tyvärr inte råda över det.. :-(
Typiskt att bilägarna skulle komma just då, de undrade säkert men det får de ju göra bara Sandra kunde lugnas ner..
Kram Mia
Vad tuffa ni är som åker iväg så där med Sandra. Jag skulle också vilja, men har kommit fram till att jag inte vågar och inte skulle orka.
Du är helt enklet beundransvärd. Och vad mysigt att ha en lght på Marbella (avundsjuk är bara förnamnet) Kram!
Vad bloggen blivit vårfin med tulpaner! Ja, ni är enastående, det är allt jag kan säga <3 kram Agneta <3
FInt du gjort här på bloggen. MEn vårfärger och tulpaner :-)
Ja det är ju skönt att ni har ett ställe att åka till som är samma så att Sandra känner igen sig. Lite trist med vädret dock och bygget. MEn det är ju sånt som inget är att göra åt. Men det blir kanske lite svårt att hitta på något att göra till slut.
Ja, man kan ju undra vad de i garaget tänkte, men vad gör man? inte stannar man ju för att förklara i ett sånt läge precis. Trist för Sandra att ni inte hann iväg innan de kom.
Kram och skönt att ni börjar vara ikapp med hemmet!
Lena
Så fin bloggen har blivit, jag som längtar efter våren i allt snöande!
Ja regnet och arbetet utanför huset hade nog gjort vemsomhelst missmodig :-((
Kul att ballongerna kom till användning att hitta på en aktivitet.
Skönt när vardagne kommer ikapp!
Kram Maritha
Skicka en kommentar