Det är
ostadigt och skört här nu. Vi märker att Sandra har stora problem med att gå,
och det hjälper inte ens att locka henne med roligheter som gör att hon glömmer
att hon inte kan.
Vi kom
iallafall ut en stund, även om Sandra mest stod still. Jag fick igång henne
lite med hjälp av en pinne som hon ritade i snön med. Men jag fick henne inte
att gå.
Vi har
pratat lite löst om att det skulle vara kul för Sandra med en kanin. (Ute för att locka henne till aktiviteterna det skulle innebära att sköta den). Men det är
mycket jobb också, och ett ansvar att skaffa djur, så vi får nog vänta med det
tills vi har ork över. Det är inte säkert att det blir lika roligt att ha egen
kanin som att åka på utflykt och ta hand om dom. Kanske förstör vi det roliga
istället, och det vore ju synd.
På torsdag
ska vi åka dit igen, om allt går enligt våra planer för alla berörda. Sandra
vet inget förrän samma morgon, eftersom det inte är någon fast aktivitet på
en bestämd dag. Då är det alltid bättre att hon inget vet, så behöver det inte
påverka henne om det blir ändrat.
Det är så
fantastiskt roligt med utflykten. Helt perfekt anpassat för Sandra och vi är så
tacksamma. Hon pratar ofta om saker hon har upplevt där och det ritas hönor och
kaniner på nätterna.
Hon har ju
börjat äta ett helt ägg varje morgon, och är så stolt över att hon har plockat äggen
själv. Hon pratar ofta om att ägg kommer från hönan och det känns så bra att
hon har sett och upplevt det. För det är då hon kan förstå saker som hon inte
kan föreställa sig annars.
Att inte ha
föreställningsförmåga gör att hon inte förstår saker vi inte kan visa. Det
gör ju att hon t.ex. inte kan förstå faror hon inte upplevt och att hon kan bli
orolig om vi berättar saker som hon inte vet vad det innebär, för tidigt. Sånt är
alltid bättre att berätta precis innan, eller ibland inte alls, faktiskt.
När vi hade
en ny bild i morgonschemat, som jag berättade om igår, blev Sandra väldigt
orolig. Trots att rutinen inte var ändrad alls, utan vi bara hade lagt till en
bild som skulle göra det tydligare för henne. Men hon kunde inte föreställa sig
vad det innebar förrän vi hade gjort rutinerna igen. Det märktes en sån tydlig
oro över om rutinen var ändrad iom bilden. När hon väl kom ner och såg att
rutinen var densamma så slappnade hon av. Efter det vet hon vad bilden innebär
och då först ser man om det fungerar som tänkt.
Ja, jag hade
väl inte jättemycket att skriva om idag, men ett litet inlägg blev det
iallafall. Må så gott, ni som kikar in här.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar