Annelie
undrar om inte Sune gått ner i vikt. Fotona i förra inlägget är gamla och sen
dess har han både gått upp och bantat. Nu väger han som han ska (vilket är mindre än när du träffade honom) men vi är lite
oroliga att aptiten börjar påverkas av hans sjukdom nu. Det är tydligen vanligt
och blir ju inte så bra. Dessutom funkar inte magen riktigt, vilket också är
vanligt vid njursjukdom.
Men
vi hoppas att det bara är en tillfällig svacka hos honom. Ibland har han
sina sov-dagar med lite sämre aptit och sen brukar det bli full fart igen. Lite
oroväckande är det dock. Vi har noga koll på hans in- och uttag per dygn
iallafall, och vi vet ju vart vi ska ringa om det behövs.
Nog
om det. Sandra mår okay, men är ju lite extra skör och ostadig fortfarande. Det
händer inte så mycket mer med henne eftersom vi ligger lite lågt så hon ska hinna
ikapp sig. Assistenterna har börjat komma igång mer och mer med förmiddagarnas
matlagning, och det tycker hon förstås är jätteroligt. Sen får vi ju skynda
långsamt och koncentrera oss på en sak i taget. När rutinerna sitter så kommer
säkert orken på köpet, och då går det att utveckla och gå vidare så smått.
Men
gårdagen var en bra dag och vi skymtade vår ”goa och glada bus-tjej” som
hade ork och glatt humör mest hela dagen. Till kvällens chips-stund var hon så
härlig när hon samtalade med Göran på sitt eget lilla vis. Det är deras
lördags-tradition att ha chips-mys, men jag brukar tjuvlyssna lite när hon
solstrålar sådär härligt :)
Det
är förstås extra härligt i såna här perioder av bakslag med låsningar och
utbrott, som det är lite för mycket av just nu. Men, det blir ju så när vi rör
till det för Sandra och vi har inte kunnat göra på något annat sätt än att
försöka få ordning genom att hålla fast vid det nya. Förhoppningsvis har det
börjat vända lite smått nu iallafall.
Ha
det fortsatt fint.
.
2 kommentarer:
Hoppas att Sandra får fortsätta vara glad, busig och ha ork över att må bra.
Saknarkramar
Hej!
Det var längesen jag hade ork att följa bloggar, men nu hoppas jag kunna göra det ett tag. Tycker ju enormt mycket om att läsa din blogg. Kram på dej!
Skicka en kommentar