Lite oro, lite mys, lite mycket

Det är svårt att få till inläggen här just nu, eftersom jag inte mår riktigt på topp. Skrivlusten lyser liksom med sin frånvaro och jag har svårt att komma på något roligt eller intressant att berätta. Det beror nog mest på att jag har svårt att se det positiva när jag känner mig ganska negativ. Det är ju ett slags sorgearbete som pågår, förstås, samtidigt som det är en enorm oro att inte veta om vi får ordning på Sandras framtid

Och vi har ju liksom inget hem nu, eftersom Sandra måste ta vägen nånstans. Men jag trivs väldigt bra i husvagnen, och skulle gärna bo där helt och hållet. Jag får iallafall återhämtning när jag är där på ledigheterna, och det är tur, annars vetitusan hur det skulle gå. Men vi har fortfarande ett helt hus och en tomt att sköta om och hinna med. Det tynger, och jag trivs inte alls ”hemma på jobbet” längre. Jo, när jag jobbar, som arbetsplats trivs jag, men inte som bostad med alla måsten det innebär.

Vi kan ju i stort sett bara vara hemma när vi jobbar, och för att hinna nånting annat måste vi pussla ihop våra ledigheter med vart i huset Sandra håller till med sina assistenter. Det går inte ens bara att duscha när vi vill, trots att vi är lediga. Eller att packa in matvaror när vi har handlat. Eller nånting, egentligen.

Hursomhelst, jag har ju haft ett par lediga dagar i husvagnen, och min batteriladdning brukar väl räcka ett par dagar iallafall. Det är riktigt mysigt i husvagnen nu när det är mörkt och lite lagom snöigt, med tända lyktor ute och ljus inne. Göran och jag åker helst dit så fort vi slutar våra pass, och vi försöker vårda oss och varandra så mycket vi orkar och hinner.

Vi har ofta rådjuren som strosar i skogen utanför fönstret, och igår morse lyckades jag fånga den här fina herren när han rensade marken på frön som fåglarna spillt.

Vi var ju inne, så jag fotade genom rutan, därav kvaliteten. Men han var så nära och det var häftigt att sitta och titta på honom :)

När man känner sig lite ledsen, och hittar ett paket i brevlådan när man kommer till jobbet, då blir man väldigt glad och lite tårig. Tack fina Annelie! ♥

Det är väl ingen som har missat att jag älskar giraffer?!
Och fotot är ett mycket speciellt och fint minne.

Må så gott!

.