Ett
positivt besked igår var precis vad min trötta hjärna behövde för att starta
om. Nu är inte saker och ting lösta än, men lite medvind gjorde susen för min
ork iallafall. Glädjen kom tillbaks och bara det gör ju att jag känner mig
piggare igen.
Stort tack
till assistansbolaget för stöd och agerande i en akut fråga. Just nu känns det
bra, och jag kommer njuta av det ett par veckor framöver. Sen blir det nyare
tag, med möten och förhoppningsvis smidiga lösningar. Men det tar vi då.
Bekantskapen
med nya assistenten går fortsatt bra och det känns fint. Nu brukar det gå bra med Sandra
i början, så än är det för tidigt att veta hur det kommer fungera, men det
känns väldigt bra så här långt iallafall. Den här morsan behöver träna sig lite
på att låta bli att lägga sig i för mycket bara ;) Inte helt lätt när man inte
är van riktigt. Men kommande två veckor kommer Sandra och assistenten vara på dv,
tillsammans med personal från korttids, och det är nog enklare, tror jag. Vi
hoppas ju att det är där dom ska hålla till så småningom.
Här hemma
är det svårt eftersom våra rutiner är så ingrodda, både för Sandra och oss
föräldrar. Det funkar bättre om vi föräldrar inte är hemma, men då måste ju
assistenterna hunnit lära känna Sandra först. Sen blir Sandra väldigt mycket
tröttare av att någon är här, än om någon ny kommer till dv/korttids.
Idag
tänkte jag se om Sandra orkar göra nånting annat än att klippa när assistenten kommer. Kanske måla eller nåt. Vi får se hur hon mår när hon vaknar. Det tar
ju tillräckligt med energi för Sandra att någon är här, så hon orkar kanske
bara klippa.
Det var allt för nu. Må så gott
och trevlig helg!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar