onsdag 20 mars 2013

Saknade sammanhang och nattliga funderingar

När andra, som inte känner Sandra, frågar om hon kan prata brukar jag svara att hon pratar mer än hon förstår, men ibland förstår hon mer än hon kan säga. För precis så är det. Det beror ju såklart en del på hennes mående, för det har vi märkt lite över lag, att hon klarar väldigt mycket mer när hon mår bra. Och det är ju inget konstigt, även om det är en väldig skillnad på ”funkar-dagar” och sköra dagar.


Sen beror det ju en hel del på hur man pratar också, förstås. Pratar vi på rätt nivå och är tydliga och konkreta, så förstår ju Sandra ganska mycket. Att prata om framtiden och saker som kanske ska hända eller börjar fantisera om konsekvenser som Sandra inte förstår, så blir hon stressad tillslut och även om hon svarar och ”spinner vidare” så har hon oftast ingen aning om vad hon pratar om och tillslut vet ingen vart man hamnar.

Så det gäller att hålla sig till verkligheten, här och nu och bara det viktigaste. Korta, tydliga och konkreta meningar, ibland med hjälp av bilder. Då går det oftast bra.


Sen snappar hon upp saker här och var och kan ibland säga rätt saker på rätt plats så vi häpnar. Hon har stenkoll på vissa saker som vi inte hade en aning om att hon visste, och sånt kommer fram ibland när hon har perioder med ”funkar-dagar”

Samtidigt kan det vara precis tvärtom andra dagar, då hon inte fixar nånting av sånt som vi vet att hon brukar kunna. Eller att hon säger saker som hon egentligen inte förstår.

Det märker man när hon säger en inlärd fras på fel ställe. Det är nåt man brukar säga, men hon har ingen koll på i vilket sammanhang och hon vet inte vad det betyder. Som ”Skyll dig själv” och ”Ingen brådska” t.ex. Det är sånt hon har snappat upp nånstans, och bara säger när hon tror att hon ska säga nåt.

Sen det där med det logiska som hon inte alltid kopplar, och att hon inte har det där självklara sammanhanget alla gånger. Det blev väldigt tydligt i helgen, när vi lyssnade på musik och ”Gullefjun” spelades. Ni känner väl till den, antar jag?! ”Det var en kyckling som hette Gullefjun….. och alla hönsen sa Kaka-kaka”

Sandra trodde att det var grodor som lät i bakgrunden… Dom låter ju ganska lika, iaf i den låten, hönor och grodor. Men för dom flesta är det så självklart att det är hönor, för vi kopplar ihop det med låtens handling. Sandra saknar den logiska kopplingen och det blev väldigt tydligt där.

När jag förklarade att det var hönor som kacklade blev hon frustrerad och sa att det minsann var grodor. Det var ju så hon hade uppfattat det varje gång hon har hört låten förut, så det blev nog lite konstigt för henne när jag ändrade på den föreställningen. Hon ville inte riktigt gå med på att det var hönor…


För övrigt har jag inte sovit inatt. Jo, nån timme i två omgångar blev det nog, men resten av timmarna har jag mest legat och räknat assistanstimmar, funderat ut om det kan tänkas finnas ett jobb till mig, vad vi gör om det inte finns nåt, om vi kommer klara oss, om vi kan bo kvar, hur det kommer gå med en till assistent och hur det funkar såna dagar då Sandra inte orkar, och vad som händer om assistenten blir sjuk på korttidsdygnen och dom inte har beredskap på dagtid, och om Sandra fixar att vi vänjer in ännu en assistent som vikarie och om det finns nån som skulle passa och vilja vikariera när det bara blir ibland, och hur vi ska göra för att vikarien isf kommer in i jobbet när det inte kan bli så ofta, vad Sandra ska göra om dagarna ifall daglig verksamhet inte kan fylla hennes behov, hur och var Sandra ska äta, hur sommaren kommer bli, bilstöd, invänjning, planering och en hel del annat praktiskt och opraktiskt.

Sen kom jag på, mittinatten, att den nya schema-idén inte alls är klar, utan vi får försöka klura lite mer på det innan vi börjar använda det. Ska Sandra sätta för- och eftermiddagsaktiviteterna i pärmen? Eller ska vi sätta upp det bladet på väggen? Eller ska hon sätta bilderna bredvid aktivitetsbilden på det vanliga schemat?


Så jag har haft lite fullt upp inatt, kan man säga. Jag hade helt enkelt inte tid att sova. Fast nåt klokare blev jag ju inte för det ;)

Jag fick förresten ett tips på fb om att ändra ”Fri aktivitet-bilden” på schemat så det stämmer mer med verkligheten. Tack så mycket! Det fixade jag iaf igår så det finns bilder för att ”Välja aktivitet” nu. Ibland blir man lite hemmablind.




♥ Kram ♥

1 kommentar:

Tina sa...

Jag kan känna igen de nattliga funderingarna om framtiden och allt annat. Fick lite ont i magen att läsa om alla dina funderingar och kom på att det är för jag funkar på samma sätt...Och inte löser vi nåt då inte ! Men hur slutar man fundera ? Omöjligt ! Finns alltid saker att klura på.
Många säger att tösen är så duktig att prata. Ja det är hon men säger som du att det är inte alltid hon förstår själv eller att hon får fram det hon vill. Hon säger också inlärda och uppsnappade fraser i fel sammanhang. Och kan svara för henne rätt på frågor som tex- kan du simma ? Ja svarar hon . Men hon kan inte simma själv alls, men med flythjälp och fysisk hjälp tar hon sig frammåt. Och hon tycker hon kan simma då ! Som sagt är det svårt för andra att förstå. Kram raraste du.