Ovissa tankar och goda humör

Nej, nu kan jag inte hålla mig härifrån längre. Jag tycker väldigt mycket om att skriva, så jag saknar det en del, även om det har varit skönt med en liten paus med. Nu tror jag att jag har fått lite ordning i tankarna iaf, så jag kan koncentrera mig på lite annat i livet också.

Det är inte så mycket vi vet om framtiden, sommaren, hösten, verksamheten och hur det ska bli med alltihop, men tankarna har slutat virvla runt i huvet iaf. Vi kan inte göra så mycket mer än att invänta planeringsdagarna och se hur det går längs vägen, helt enkelt. Men vi tror det kommer bli bra hursomhelst.

Sandra har haft en bra vecka och det mesta har funkat utan några problem. Hon verkar pigg igen, efter förra helgens svacka, och har varit mest glad hela veckan. Skönt när svackorna blir kortvariga och inte påverkar så mycket av vardagen.

Det var en solstråle som kom hem och visade vad hon (med hjälp av sin lärare, förstås) hade sytt i skolan igår. Lite trött är hon alltid precis när hon har kommit hem, som synes, men mår hon bra så är hon pigg och glad efter nån halvtimma igen. Stolt visade hon iaf upp den superfina kudden och la den mot kinden och frågade om hon fick sova med den. Självklart fick hon det!

Sen fick hon ett gosedjur av Göran som hon kramade och döpte efter en god vän, och efter det var humöret på topp hela kvällen.

Med en massa bus i badet, förstås...

Det är ett får, sa Sandra och jag sa ”Nämen har du ett får i ditt hår” och sen blev det bara en massa trams resten av badningen, men vi hann klart innan Bolibompa började iaf, och det var ju huvudsaken.

Imorse var det struligt och en massa krångel, men det var inget fel på damens humör. Däremot prioriterade jag att sova före att gå upp i tid, så mitt humör var inte lika strålande, tyvärr.

Det räcker med att det ska krånglas med precis allt för att mitt tålamod ska ta slut innan kroppen har fått kaffe. Det märktes att Sandra var på topp iaf, för annars hade jag orsakat stora utbrottet här på morronen, med alla halsband, klockor, kedjor, teckningar, gosedjur med koppel, CD-skiva och allt vad det nu var hon krånglade med inne på toan…

Jag försöker få bort den där vanan, för den ställer bara till problem. Sandra är inte sen med att hitta på och utöka när man släpper efter lite… Rätt vad det är så har hon ”hela halva rummet” med sig på toan om man inte stoppar. Hon vet nog att det är ett gosedjur och en CD-skiva som gäller på morgnarna, men man behöver påminna henne då och då.

Idag hade vi planerat ett frissabesök för Sandras del, men vår gulliga frissa vet hur känslig Sandra kan vara om hon smittas med förkylningar, så vi avbokade tiden och ska få en ny så fort Ingvi är frisk och kan boka in oss igen. Tack vår bästa frissa för det! J

Sandra visste inget så det var inget som ställde till det mer än att vi kör med hårspänne i luggen ett tag till, och det accepterar hon gärna.

Nackdelen är ju att Sandra måste vara ledig när vi ska göra nåt utöver det vanliga, så det finns inte så många dagar att trycka in en extratid på, men hon brukar fixa så bra jämt, vår supergulliga frissa. Återigen tacksam över alla fina människor vi har runt Sandra som är proffs på att ta hänsyn.

Framöver blir det kanske lättare att boka tider för då kan ju sånt ske på vardagar, när det inte är nån skola som missas. Den dagliga verksamheten ska ju kunna anpassas efter Sandra eftersom hon har sin assistent med sig i allt hon gör.

Sandra fick välja, med hjälp av dom nya bilderna, vad hon ville göra idag. Vi har inte planerat klart hur vi ska få till det med ”välja-schemat” men jag kom på att vi kan börja med att välja bland några av bilderna iaf, så får resten utveckla sig sen. Hon valde biltur och jag passar genast på att dricka kaffe och blogga J

Hare finfint!

♥ Kram ♥