Balansgång

Jag får nog ta och ändra min klockradio så jag hinner få i mig kaffe innan Sandra vaknar, men imorse trodde jag verkligen att hon skulle ta lite sovmorgon för hon somnade inte förrän efter midnatt. Tji fick jag, hon var igång före halv sex.

Och dagen är därefter, om man säger så… Rätt trött och skör med en del utbrottande, men förmiddagen funkade okay så länge damen fick sitta och klippa utan nåt som störde. Lite låsningar och mindre utbrott när det var dags för toabesök eller när vi skulle byta film och så. Mer behövs inte så då förstår ni vart vi har lagt ribban idag ;)

Igår kväll sa Sandra till Göran att hon ville göra konstverk idag så Göran frågade vad konstverk är, för att kolla om hon visste det. Sandra förklarade att det är när man gör en lång teckning på golvet! Ja, så det pysslar dom med nu, medan jag kafferastar lite. Bara man anpassar aktiviteterna efter ork och humör så brukar det funka rätt bra. Hursomhelst är det oftast värre att strunta i planerade aktiviteter för att orken inte finns.

Johannes mamma skriver om dilemmat med assistenter. Att sonen är känslig för infektion och att risken finns att assistenterna kommer när dom inte är friska. Ja, det problemet har vi tänkt på vi med, eftersom Sandra är känslig. Hon är också i behov av vila då och då och klarar inte att vi tar hem folk, oftast är det nog för henne med bara en förälder.

Det är förbaskat synd att det inte finns nåt bra skydd för assistenterna, så dom får en inkomst även om brukaren har sjukperioder. För vem vill ta ett jobb där man kanske får lön, liksom?.. Även om det är Sandra vi måste ta hänsyn till i första hand, så vill man ju att assistenter ska må bra och kunna stanna kvar.

Vi har ju sagt hur känsligt det är och vi får ju prova. Det kanske funkar jättebra, och funkar det inte så får vi försöka hitta en lösning. Hur det än är så måste vi börja få in andra assistenter runt Sandra, så vi får testa, helt enkelt.

Om hon är skör och inte klarar att vi är fler, tror jag går att lösa på sikt. Men om Sandra blir så sjuk som hon blev förra våren, då har vi ett problem, för det kan vi inte utsätta henne för. Det är ju anledningen till att jag var tvungen att sluta jobba, och att jag började jobba var ju för att jag skulle kunna dra mig ur assistansen lite i taget och vi skulle släppa in andra assistenter så småningom. Det är inte ”bara” här inte… När Sandra har flyttat hemifrån blir det nog enklare, men det ska hon ju inte göra än på några år.

Ha en fortsatt fin söndag!

(P.S. Gå gärna in och gilla min fotosida på Facebook, det skulle jag gilla)

♥ Kram ♥