Håhåjaja

Jag förstår Göran som gärna flyr hemmet till en mataffär en dag som igår. Jösses, säger jag! Och mitt tålamod försvann efter typ en halv minut av morgonskrik… Men jag borde ju vara van efter alla år och det har ju varit mycket värre. Jag har väl börjat bli lite bortskämd nu när livet för det mesta funkar ;)

Mitt i morgonutbrottet frågade Göran vem som svarade när jag ringde till skolan. Eh… Skolan? Just ja, det hade jag ju totalt glömt! Så dom fick veta att Sandra inte skulle komma ungefär samtidigt som hon skulle komma ;) Nåja, jag hann iaf ringa innan dom behövde sakna henne… (Jag vet att det var tisdag igår, men i måndags var det ingen skola utan fritidsdag, så jag fick sjukanmäla i skolan igår. Utifall ni undrade :))

Humöret var ju inte grinigt hela tiden, hon har sina goa stunder även när hon är sjuk. Hon satt och klippte ut bilder ur en Biltema-katalog och plötsligt tittar hon på en utklippt bild och säger i ett andetag ”Den cykeln går inte att cykla på, den är inte stadig, går inte bra cykla på den cykeln”

Jag var ju tvungen att gå dit och titta, för att förstå vad hon menade, och hon hade klippt ut en enhjuling. Haha, ja, den är nog lite ostadig att cykla på ;) Goa unge!

Annars har det varit mest utbrott faktiskt och det blir ju så när damen är för trött för att orka nånting. För viljan finns där och gnäll om både det ena och det tredje. Vill gå ut, orkar inte gå ut. Dags att äta, låsning, äter inte. Behöver gå på toa, utbrott. Osv, osv.

Helt plötsligt kommer hon på nåt att börjar gråta över. Vill åka på semester. Vill till skolan. Det är födelsedag nu. Vill åka bil…

Senare sa hon att det var tråkigt att inte göra nånting :) Ja, jag tycker ju inte att det är kul att hon har tråkigt, men jag blir glad över att hon kan säga det! Jag tror att det är första gången hon uttrycker det så tydligt.

Men nu är det ju tråkigt att vara sjuk och det är inte så mycket vi kan göra åt det mer än att vänta tills damen är piggare och orkar ha lite roligare. Vi får väl se hur det utvecklar sig, kanske orkar hon till skolan på fredag.

Jag skulle behöva en liten rast i veckan, att hinna lite på. Men det får bli som det blir, det löser sig ju alltid på nåt sätt :) Det är tur vi är två och med rätt tajming kan man t.o.m. fixa en del viktiga telefonsamtal trots att Sandra är hemma. Idag kanske Göran och Sandra tar en biltur så kan jag passa på att dammsuga och fixa med lite annat som är svårt att göra annars.

När Sandra är sjuk så känner man sig ännu mer låst än man är annars och jag blir lätt rastlös av det. Mest av känslan att inte kunna… Jag behöver inte ens göra mer när jag är ledig, men då kan jag… Det är skillnad.

Vi har en ”bekant” som beklagade sig över att dom blev så isolerade när mannen i familjen gick i pension. Att dom gick miste om den sociala kontakten ett jobb innebär. Ja, jösses! Det blir nog vad man gör det till, skulle jag vilja påstå. Vi har inte kunnat på 17 år…. Snacka inte med oss om att känna sig isolerad!

Visst kan vi också träffa vänner och folk i största allmänhet, men inte utan noga planering. Visst kan jag anmäla mig till en kurs (som är ett bra sätt att komma ut och få sociala kontakter när man har gått i pension) men det är inte givet att jag kan komma iväg på kurstillfällena. Visst kan vi hälsa på vänner eller göra en resa, men måste alltid överväga om det är värt konsekvenserna det innebär att röra till det för Sandra.

Så jag kan bli lite trött av såna kommentarer från en som har alla möjligheter i världen, om viljan fanns. Man väljer faktiskt själv, många gånger. Iaf om man är frisk och har någorlunda inkomster.

Men, jag går inte och retar mig på folk, om ni nu uppfattade det så. Långt ifrån! Jag vet mycket väl att var och ens egen verklighet är dom erfarenheter man kan jämföra med. Men ibland blir jag lite trött, på en del… Det beror ju lite på VAD man gnäller om, hur ofta, och till vem…

Jaja, det är som det är och jag tror ju att jag uppskattar mitt liv mer än dom som inte ser möjligheterna dom har. Jag är ganska låst och har svårt att träffa vänner, men oj vad jag uppskattar dom gånger det händer :)

Det blev lite gnälligt här nu… det var lixom inte min mening. Bara så ni vet ;) Och jag har inte blivit smittad av familjens baciller än så länge! Bara en sån sak :)

♥ Kram ♥