måndag 6 juni 2011

Dax å njuta ledigt

Sandra sov faktiskt nån timme längre än vad hon brukar igår, vilket kändes bra med tanke på humöret. Hon var en solstråle när hon klev upp och det satt väl i ungefär en kvart…

Men det är mycket som orsakar oro och humörsvängningar nu, och säkert kan det påverka sömnen med, även utan stormar och strömavbrott, som vi hade häromnatten.


Hon vet ju att sommarlovet närmar sig, men att sätta upp skolavslutningen på schemat skulle inte göra henne lugnare, så det är ändå bättre att hon bara vet att det är länge dit… Sen är det ju poolen, som vi inte heller har på schemat vilken dag det är badtemperatur i den, eftersom vi inte kan veta det med säkerhet. Så vi har valt att säga ”Det dröjer länge” där också.

Ja, sen har vi ju helgerna som alltid oroar lite eftersom Sandra hellre vill till skolan varje dag. Så att det är helg räcker för att det ska bli humörsvängningar, liksom. Lägger man ihop allt så är det ju inte konstigt att hon inte är på topp. Vi får försöka sysselsätta oss lagom, helst utan krav, och liksom bara ta oss igenom såna dagar. Vissa saker går som det går och ordnar det sig inte så löser det sig ändå!


Idag är det röd dag i almanackan, men för oss blir det inte så stor skillnad eftersom vi har korttids och får den vanliga ledigheten ändå. Jag ska köra dit Sandra klockan nio och sen är vi lediga till efter skolan på onsdag, utan några större planer planerade.

En del samtal ska klaras av imorgon, och det är ju inte så jobbigt men brukar ta en massa tid som jag hellre vill lägga på roligare saker. Har jag tur så får jag tag på dom jag ska ha tag i och då är det ju ganska snabbt avklarat ändå. F-kassan, jobb och Hab i prioriterad ordning.

Fler foton finns på Amatörfotografen, länken till höger.

Jag önskar er en fin nationaldag!

♥ Kram ♥

söndag 5 juni 2011

Kortslutning och strömavbrott

Familjen försvann ut i solen på förmiddagen och jag fick lite egen tid för mig själv, vilket inte är helt fel. Jag skulle sätta mig en stund vid datorn med en kopp kaffe. Men först lite ”ska bara” tänkte jag och satte igång att packa korttidsväskan, vilket inte var det lättaste.

Först och främst låg två av dom nya shortsen i tvätten och två var borta… Dom som fanns kvar visste jag inte om dom passade, så dom kunde jag ju inte packa ner förrän vi hade tagit reda på det. Och sen hittade jag en hög med kortärmat som jag inte heller visste om det passade. Förresten kunde jag inte veta vilket väder det skulle tänkas bli i veckan heller.


Det slutade med att jag rev ner alltihop (även alla strumpor och trosor?) och bar ner det till vardagsrummet så Sandra skulle kunna prova shorts och kortärmat när hon kom in. Då ville hon ju komma in genast, förstås… Så det var bara att gå igenom klädhögen det, och kolla vad som fortfarande passade. Anledningen till att jag rev ner trosor och strumpor också var att jag tänkte packa väskan på kvällen, när Sandra sov, men jag hade kanske inte behövt tömma lådorna helt...

Ja, sen var det ju lika bra att packa ner när jag hade fått ordning på högarna och bestämt mig för vad som behövdes beroende på vilket väder det kunde tänkas bli då. Och när jag äntligen var klar med den förbaskade väskan, och hade lagt tillbaks allt jag rev ut när jag tröttnade… så var det ju hög tid att börja med maten samtidigt som en del annat småfix och förberedelser skulle göras. Phu!

När ska man lära sig att det tar längre tid att stressa och skynda sig än att ta det lite lugnt? Okay, det låter säkert inte så jobbigt, men ibland blir det kortslutning i hjärnan av allt ”steget före tänk” och planerande så jag kan inte ens komma på vad som ska ner i korttidsväskan som jag brukar packa varje vecka och i vanliga fall kan utantill.


Nåt kaffe hanns inte med men jag tänkte att jag kunde andas lite efter maten, medan Sandra fick sitt lördagsgodis. Ha! Hur tänkte jag där? Sandra äter ju inte så mycket godis så det tog ju slut innan jag hade hunnit värma kaffet i mikron. Ja, jag vet, men jag har inte så stora krav, jag är glad om jag hinner få i mig nåt koffein alls… Ett par snabba, och för varma klunkar blev det innan vi var ute med kamerorna i högsta hugg.

Sandra kan inte vänta, har man sagt att man ska gå ut efter maten så ska man, liksom. Annars blir det dötid som hon inte vet vad hon ska göra med och då kommer oro och tillslut ett utbrott.


Sen var det ju full fart här ända tills det var chipsdags, men då var damen trött och grinig och jag hade inte ro med nån kafferast, även om det är Göran som chipsar. Kaffe är lixom godast i lugn och ro. Så var det med det. Men imorrn klockan nio är jag ledig och då ska jag åka hem och dricka kaffe när jag har lämnat Sandra på korttids! ;)


På kvällen sen, när Sandra nog precis höll på att somna, så började det blåsa väldigt ute och jag fick gå in och stänga hennes fönster, för rullgardinen stod nästan på tvären, och det gillas så klart inte. Bort med täcket och ha bara lakan då, så hon inte skulle flyta bort i värmen inatt.

Det gick ju bra och Sandra ville bara gå upp ett par gånger innan hon somnade, pjhu! Det är alltid risk med att gå in till henne på nätterna för hon vill oftast inte sova mer sen, och vill hon gå upp så vill hon.

Hursomhelst, det tog bara nån halvtimma så blev det strömavbrott, och ytterligare nån kvart så kom ett illvrål från Sandras rum när hon upptäckte att lampan inte gick att tända. Hon vaknar ofta på nätterna och tänder sin lampa, nämligen. Hon gillar inte riktigt mörkret utan blir orolig.


Vilken tur att sommarnätter är ljusa, så hon nöjde sig tillslut med att jag drog upp rullgardinen lite. Men innan vi fick nån nattro så var klockan över ett. Vi får hoppas att damen kan sova lite till nu på morgonen…

Välkomna till Amatörfotografen på Facebook och kika på fler foton om ni vill och har lust, dom jag är mest nöjd med hamnar där och inte här. Klicka gärna på ”Gilla-knappen” också, så kan ni vara med och tävla sen för jag planerar lite sånt inom kort.


Ha en skön söndag!

♥ Kram ♥

lördag 4 juni 2011

Fota massa mer

Sandra kom iväg bra till fritids igår, förutom att hon blev mycket störd över att hon inte skulle ha jacka… Det var shortsväder och på tok för varmt med jacka, och eftersom Sandra har haft jacka hela vinterhalvåret, ja, inte vinterjacka nu på slutet då, förstås ;) så räckte det för att väntan på taxin skulle bli orolig.

Men inte värre än att vi kan köra på och hon vänjer sig. Det gick säkert över på vägen till fritids för där hade dagen varit hur bra som helst. Och hem kom en nöjd tjej som blev ännu gladare när jag föreslog mellis på en filt ute :)


Det brukar inte finnas plats för såna ändringar och det brukar sluta med oro och utbrott, men det var ju så somrigt och skönt ute så vi chansade. Och det gick bra! Efter mellis tog jag dessutom fram våra kameror och då var lyckan liksom gjord sen.


Men jösses så duktig hon är med kameran! Hon kan sätta på, och stänga av den själv, och gör det också utan att man behöver säga nåt. Och hon väljer ut motiven och kollar att dom syns i skärmen innan hon knäpper. Alla foton i dagens inlägg, där hon själv inte är med, har hon tagit. Alltså, digitalkamera är allt en kanoners uppfinning ändå!


Hon får träna på massa saker utan att hon ens märker det och det går att utveckla nästan hur mycket som helst. Kanske ett bra samarbete med skolan framöver, och att hon själv kan fota lite om vad hon har gjort hemma, och i skolan, och sen titta på bilderna i datorn.

Ser ni Bärfisarna i Maskrosen

Den här bilden är helt fantastisk, även om jag kanske inte lyckas förklara det så ni förstår hur stort det är… Men hon tänkte själv ut att hon ville fota när hon klappar Sune, och bara att hon kom på det är ju stort så det räcker när man har autism. Att hon dessutom fixade att klappa Sune med ena handen samtidigt som hon fotar med den andra… ja, det är ju jättestort!


Sen gick vi runt med varsin kamera och fotade lite blommor så jag märkte inte ens att Sandra fotade mig, men vilka bilder hon tog! *stolt mamma*


Göran fyllde upp poolen igår, för den måste ju stå några dagar innan det blir badtemperatur i den, så nu hoppas vi att solen gör sitt för att värma upp lite. Sandra vill ju så klart bada genast, och hon fick kliva i för att känna att det inte var så skönt än.


Men hon förstår ju inte när det blir skönt, så hon frågar om och om igen när det är dags. Jag har sagt att vi sätter upp det på schemat när det närmar sig och att det är många dagar till dess. Men hon frågar fortfarande så hon är inte riktigt nöjd med svaret.

Annelie L undrar om Sandras låsning kunde berott på att hon var trött efter allt fotograferande, och jo, visst kan hon säkert blivit trött av det och att hon blev så uppspelt och ivrig med kameran. Iaf påverkade det säkert lite. Hon blir oftast trött på eftermiddagarna och det får inte bli för sent innan hon är klar med alla måsten och bestyr, för hon är väldigt kravkänslig.

När hon är trött eller sjuk så är alla såna moment jobbiga för henne och då låser det sig väldigt lätt. Allt hon ska göra blir kravfyllt och då räcker det med att hon ska dricka ett glas vatten eller gå på toa för att det ska låsa sig och riskera utbrott. Det är därför vi måste bli klara med alla kvällsbestyr medan hon fortfarande är ganska pigg.

Idag har Sandra bestämt (med Görans hjälp) hemmagjord pizza till lunch, så då får det bli så, helt enkelt. Antagligen vill väl Sandra ut och fota också, så jag gissar att familjen går ut i det vackra sommarvädret och jag fixar inne. Nu gör inte det så mycket, jag är hellre ensam med mitt fix, faktiskt.

Ha en skön dag, vad ni än tar er för!

♥ Kram ♥

fredag 3 juni 2011

Fota hit och dit

En härlig ledig dag blev det, när morgonhumöret väl hade lagt sig här igår morse. Sandra fick sin kamera, och ja… resten kan ni ju räkna ut själva…


Sen ville ju damen sätta in foton i sin pärm, förstås. Visst kan jag skriva ut dom på fotopapper så hon får dom direkt, men ujuj vad dyrt det skulle bli. För har Sandra fått en idé så har hon, liksom.

Bara igår fotade hon 300 bilder och då var hon duktig! Alltså hon knäppte inte bara hej vilt utan tittade verkligen ut motiven först. Ni kan ju tänka er om hon får hållas fritt och jag sen börjar skriva ut direkt…

Nä, då är det bättre att hon från början får förstå hur det går till. Ladda in allt i datorn, välja ut några som man gillar och sen skicka in för framkallning och vänta tills det kommer i brevlådan.


Det har vi gjort och så kommer hon att vilja göra varje gång hon har fotat sen. Och det är ju egentligen det bästa, att det inte dröjer för länge innan hon har korten. Men jag hoppas att hon kan nöja sig med att vi samlar ihop några ett tag innan vi skickar efter fler framöver.


Senare blev det grinigt och snurrigt. Värmen gör ju att damen behöver dricka mer vatten, vilket kan vara en orsak, annars blir jag inte klok på det här. Men vi tror att det var lite vätskebrist som orsakade både gnäll och yrsel, för trappen ner till badrummet gick inget bra alls.


Efter ett par extra glas med vatten kom det goda humöret tillbaks igen, och inga fler låsningar i trappan. Däremot kom hon av sig i toa- och badrutinerna, så det blev inte gjort ordentligt det som skulle göras, varpå vi var tvungna att göra om proceduren igen, vid läggningsdags, och då var damen lite för trött. Men det är bara att ta sig igenom måstena och det gick rätt bra ändå.


Risken är ju stor att det blir en massa tjafsande och låsningar, som leder till utbrott, om Sandra är uppe för länge så hon hinner bli tröttare än hon orkar, liksom. Men, som sagt, det gick bra, altihop :)


Idag står det fritids på schemat och sen är det ju helg igen. Ha det fint, ni som kikar in här! Dagens fotoskörd bjuder Sandra på, förstås. Visst är hon duktig!

♥ Kram ♥

torsdag 2 juni 2011

Härliga sommar?

Sommarlovet närmar sig med stormsteg. En underbar tid med härliga barndomsminnen. En skön lång och välbehövlig ledighet…


Inte om man behöver struktur och rutiner för att må bra. Inte för dom flesta npf-familjer. Då är sommarlovet en av dom värsta tiderna på hela året. Första lovdagen börjar nedräkningen till skolstart. Tio långa veckor att fylla med rutiner och lagom aktiviteter. Så lite förändringar och orosmoment som möjligt. Tio långa intensiva veckor. Sen behöver föräldrarna semester!


Men vi har det jättebra, så för oss tror jag nog att sommarlovet kommer att gå bra och vi kommer inte att bli helt slutkörda eller ta ut skilsmässa innan höstterminen börjar. För vi har en fungerande vardag runt Sandra även på loven, tack för det! Det har vi inte alltid haft, så jag vet hur det kan vara… Styrkekram till alla som kämpar där ute!

Vårt sommarlov kommer att gå ganska smärtfritt, med ganska utvilade föräldrar, tack vare att vi har ett fungerande fritids och korttids som ger oss föräldrar avlastning, och Sandra sysselsättning, med jämna mellanrum under hela lovet. Det borde alla få ha! Eller, allra helst, barn inom npf skulle slippa ha lov...


Nåja, igår kom damen hem och var glad och nöjd efter skola och korttids, så hela eftermiddagen och kvällen gick galant utan några missöden eller låsningar. Nu har vi klarat av frukost och morgonbestyr här och lite morgonhumör, men det brukar gå över när damen vaknat till ordentligt och ser hur dagen ska bli.

Grillning står på schemat idag, men jag har ingen lust att gå ut redan, så damen är lite sur över det för tillfället… När Göran har vaknat och käkat frukost ska Sandra få sin nya kamera iaf, och då kan vemsomhelst gissa vad vi kommer göra resten av förmiddagen… Eller, åtminstone tills batteriet är slut :)

Hur vi hade det på vår senaste ledighet kan ni läsa om lite längre ner, om ni har missat det nu när jag kom av mig i mina bloggrutiner lite. Ha nu en skön helg, vare sig ni är lediga eller inte!

♥ Kram ♥

onsdag 1 juni 2011

Tävling


Mia, med bloggen "Nattmias liv och funderingar" har en tävling som jag deltar i genom att tala om det för er då :) Så klicka på namnet för att komma dit.

Och hann ni inte läsa dagens inlägg från mig så är det bara att scrolla ner lite.

♥ Kram ♥

Lite nytta och mera nöje

Nu har vi kommit i ordning här hemma efter ett par dagar med campingliv. Vi tog husbilen till en grannkommun och hade det bra med lite nytta gjord och en hel del må-gott-mys, förstås. Vädret kan vi absolut inte klaga på så nu är man inte helt blek längre, även om jag inte tillhör den färggranna skaran av människor, precis.


När vi kom fram slappade vi en stund och käkade somrig matjessill i solen.


Sen knatade vi iväg till skolan där vi hade ett föräldrasamtal att klara av, och det är alltid trevligt att sitta ner och prata om Sandra över en kopp kaffe. Två timmar går rysligt fort då!

Även en personal från korttids var med och det brukar dom försöka i den mån det går att ordna. Det är så himlans toppen och en av orsakerna till att Sandra mår så bra. Alla runt henne samarbetar och jobbar åt samma håll.

En hel del fotande blev det ju också förstås, på promenaden till och från skolan.


Jag skulle bli glad för lite besök på min fotosida på Facebook. När det har blivit några fler som gillar sidan ska jag ha lite tävlingar där har jag tänkt. Klicka bara på Amatörfotografen så kommer ni dit. Ni får gärna hjälpa mig att sprida sidan, för jag lyckas inget vidare med den uppgiften, och det är roligt om folk hittar dit :)

På tisdagen hade Göran en tid på sjukhuset för att få hem sin skena som ska hjälpa till att avlasta hans knä. Vi hoppas väl att det kommer ge lite lindring. Och att han orkar ha den på sig…


Vi hade ju sol och sommarvarmt hela tiden så kvällarna njöt vi av ända tills solen försvann och myggen kom. Det blev lite grillgott och lite vin och bara en massa må bra, helt enkelt.


Jaja, det är lätt att somna när man slappar i skuggan efter en dag i solen :)

På vägen hem sen, stannade vi till på Elgiganten och köpte en kamera till Sandra. Men hon har inte fått den än. Dels vill jag hinna få den fotoklar och kolla att jag får ordning på allt först, för när Sandra får den måste allt funka. Sen har vi lite mer tid när det inte är skoldag, så hon ska få den imorgon (torsdag) är det tänkt.


Nattmia undrar ifall dom har märkt av yrseln i skolan och på korttids. Nej, inte direkt, och det var väl det som gjorde att vi mer började undra om det inte var minnena som spökade. Fast lite har hon reagerat i skolan, så vi vet inte med säkerhet. Det känns bra att vi ska kolla synen, för det kan förklara en del av hennes osäkerhet när hon går och det är lite avstånd, som i skogen och i trappor och så.

Jag önskar er en fortsatt fin kväll och skön Kristi himmelfärdshelg!

♥ Kram ♥