Lite dagen efter

Det var rätt segt här igår. Som om hela familjen hade varit på fest hela natten, eller nåt ;) Jaja, det är ju bara att ta sig igenom eländet och idag är det korttids så då slipper iaf vi Sandras trötthet om den kommer ;) och jag kan vila hur mycket jag vill. Göran ska ju jobba hela veckan så han fick vila igår.

Sandra funkade okay, trots allt. Hon fick så lång sovmorgon vi vågade ge henne utan att riskera för många dygn med fel rytm, så jag väckte henne halv tio. Då hade hon iaf sovit i fem timmar, och det är nog inte så värst stor skillnad mot annars, tror jag.

På vanliga nätter är hon ju vaken ett par timmar mitt i sovtiden, så det brukar nog inte bli mer än kanske 6-7 timmars sömn annars heller.

Inte förrän det var dags för toa- och badrutiner kom tröttheten ifatt henne med den gnälliga rösten, men med sänkta krav gick det vägen ändå. Hon somnade ganska tidigt och vaknade halv fem! Samma tid som hon somnade natten innan, så det var en snabb tillbakavändning av dygnet, kan man säga. Men tröttheten kan nog sitta i ett par dar till.

Det finns inte så mycket att tillägga, men gå gärna in på Neurobloggarna, som har tema om inkludering den här veckan. Om jag har nåt att bidra med vet jag inte än, men följ oss på Facebook och/eller Twitter via länkarna här i högermarginalen. Och dela gärna vidare också, så fler får möjlighet att läsa intressanta blogginlägg.

Vill man bidra med ett tema-inlägg så går det bra att skicka en länk till oss som meddelande på Facebook.

Må så gott!

Festnätter och oviss ledighet

Gårdagen bjöd på både bad- och grillväder, men inte bad- och grillhumör, så vi blev inne hela fm. Sandra ville klippa och klistra och inte ens att skrapa potatis lockade henne. Så hon fick pyssla med sina tidningar och ett limstift vid köksbordet medan jag lagade maten och sen åt vi inne och låtsades inte om solen som strålade utanför fönstret.

Lika bra det, för det brukar inte bli trevligt att gå ut när humöret är fullt av låsningar. Det blir så utbrottigt då och det är lugnast att inte ställa några som helst krav. Såna dagar räcker det att ta sig ut eller in, ta på skor eller gå på toa, för att Sandra ska känna krav. Det kan bli ganska många utbrott om man inte skalar av det som går att skala av.

Eftersom damen fick vara rätt mycket ifred, förutom sånt som man inte kan låta bli att göra, så blev dagen ganska lugn. Men efter maten ville hon ut, trots allt, så Göran följde med så hon fick blåsta såpbubblor en liten lagom stund. Det gick faktiskt riktigt bra och blev inte ens utbrott när det var dags att gå in.

Varma härliga ljumma kvällar och nätter lockar ut glada människor som spelar och skrattar på våra vardagliga sovtider. Det är ju jättetrevligt, och jag hade också gärna suttit ute och skrattat med vänner istället för att hoppas att det blir tyst innan det slår över här hemma.

Fönstren behöver helst vara öppna i den här värmen, men igår var vi tvungna att stänga dom. På tok för varmt, eller vaken av festandet, det var liksom vad vi hade att välja på. Det är ju inget att göra åt och vi kan ju inte förbjuda folk att ha skoj om sommarnätterna. Men nu hjälpte det inte så mycket att stänga fönstren för det liksom skallrade i väggarna.

Jag är ganska tolerant mot det mesta, faktiskt och klagar inte i första taget över att folk lever normala liv och har roligt. Men man måste ju ta lite hänsyn även på sommarnätter och man kan ju festa med lite normalare volym…

Det visade sig att det var en arrangerad fest, och det hade dom förra sommaren också, med lika högt dunkande natten igenom. När klockan var halv fem blev det tyst i Sandras rum, äntligen. Till dess hade damen inte sovit en blund men varit orolig, blött näsblod och velat gå upp ett antal gånger. Det blir ingen rolig dag idag. Suck.

Jag brukar gilla läget för det mesta, men det finns en gräns för mig med. Natten innan hade några ungdomar en vanlig fest på gatan nedanför. Dom spelade, skrattade och vrålade en del, så som man gör när man sitter ute på varma sommarnätter, och vid ettiden var det tyst. Bara för att jämföra, så ni inte tror att jag gnäller över lite vanligt festande, som också stör Sandra, men som vi inte säger något om för det är ju självklart att folk får ha kul…

Jaja, det är som det är och snart blir det en kall vinter att gnälla över istället ;) Så mycket mer har det iaf inte hänt här och idag ska jag ju packa korttidsväskan inför morgondagen, och hoppas att damen kommer iväg som hon ska efter en sån här dygnsomvandlare... Göran ska ju jobba hela veckan och jag hade först tänkt åka till Stockholm, men jag tror att jag skippar det, faktiskt.

Jag har inte bestämt mig riktigt, men det lutar åt det. Eftersom jag inte är jättetänd på att åka så har jag inte ansträngt mig nåt vidare att hitta nån att träffa där, och ensam är inte lika roligt. Det lockar faktiskt mycket mer att passa på att njuta av egentiden hemma, för det händer inte alltför ofta nu när Göran inte jobbar lika mycket som förr om åren.

Jag har lite andra planer och saker som är bra att hinna när jag har tid, så det kommer just inte gå nån nöd på mig. Det finns ju alltid en ”att-göra-lista” med saker ”att-göra-sen-nån-gång” som man kan beta av lite.

Sen planerar jag att åka och kolla på en häst som vi har tänkt att Sandra ska få provrida på senare i sommar, genom assistansbolaget. Det är alltid bra att kolla läget först, eftersom det är första gången hon ska få rida just där. Vi hoppas sen att det kommer funka att hon rider lite kontinuerligt med sin assistent, men vi får se hur det går, som sagt. En sak i taget.

Från det ena till det andra. Ibland blir texten i sista stycket större än texten i övriga blogginlägget av nån märklig anledning som jag inte förstår mig på. Det går inte att ändra, eller jag har iaf inte kommit på hur man gör. Så nu har jag tagit bort mallen jag har haft som automatiskt avslutar mina inlägg med en kram, så får vi se om det hjälper. Är det nån som vet varför det blir så, och hur man undviker det, så får ni gärna berätta det för mig.

Det var väl allt för nu så jag önskar er en fin söndag, helt enkelt!

Korttidsglädje och tejpningar

Det hände just inte så mycket igår, mer än att Göran åkte och förberedde lite på jobbet inför nästa vecka och jag dammsög.

Strax innan Sandra kom hem hade jag tid hos sjukgymnasten och blev tejpad över ryggen som värsta elitidrottaren. Vi ska testa om axeln håller sig lättare på plats med hjälp av tejpen och i bästa fall får jag lite träningsvärk om nån dag. Då gör den nytta. Övningarna ska jag fortsätta med och tejpen ska göra att rätt muskler jobbar.

Eftersom jag har gått så länge innan jag sökte för axeln så kunde det ta längre tid att få bukt med det, sa han. Men inom tre månader bör det hända nåt om vi är rätt ute, så vi håller en liten tumme för det då J

Sandra var rätt grinig när hon kom hem, men det lugnade sig när hon landade i soffan med film och glass. Ibland äter dom ordentlig lunch på korttids, och ibland bara kräm, och kräm står hon sig inte på ända till middagen. Det stod inget i boken, men Sandra sa att hon hade ätit kräm, så det kan ju varit orsaken till det tappade humöret.

Eftersom hon äter middag ganska tidigt, så brukar hon inte få så mycket till mellanmål, utan hellre nåt litet fika eller en frukt när hon ser på tv senare. Dilemmat är ju att hon måste bli klar med alla rutiner och kvällsbestyr innan hon blir för trött, nämligen, och det är innan Bolibompa börjar klockan 18.00.

Men hon hinner ju bli hungrig igen innan hon somnar vid elvatiden när hon äter middag redan halv fem… Rör vi till det för mycket, för sent, så slutar det bara i utbrott.

Nåja, efter middagen sen så var humöret iaf bättre och hon visade stolt upp sina snygga naglar hon hade fått fixade på korttids. Det är en av personalen som brukar ha lite manikyr med Sandra och det kan jag tro att hon gillar J

Jag önskar er en skön lördag!

(Pst! Bredbandet har funkat i ett helt dygn, bara en sån sak!)
♥ Kram ♥

Stormande semester och dålig koppling

Det blev en skön ledighet tillslut iaf, även om det blev en dag senare än tänkt. Vi har haft det toppen och jag har inte ens haft migrän! Det ni!

Vi tog cyklarna och husbilen och åkte iväg en sväng, men nån cykling blev det just inte för den dagen vi kunde cykla på (i onsdags) var det stormande vindar och regnväder. Det var ju inget att göra åt den saken, så vi roade oss så gott vi kunde och mysigt hade vi ändå.

En prommis med regnkläderna för att köpa lite fikabröd på förmiddagen och det hör minsann inte till vanligheterna i vår familj.

På eftermiddagen blev det ett restaurangbesök och man får ju precis så roligt som man själv bestämmer ;)

Göran åt en supergod pizza och jag åt en supergod röding. När min mat var slut högg jag in på Görans, för min portion var typ halv. Men en mycket god halva iaf och Göran orkade inte hela sin för den var mäktig med massa olika ostar och pålägg.

På väggen stod det Irish coffee 70:- och det blev vi sugna på i ruggvädret efter maten. Men det hade dom inte?? Tips att stryka över det på väggen då, eller?

Nåja, stället bredvid hade så vi fick efterrätt ändå.

Ingen har hört av sig från korttids, så jag antar att Sandra också har haft det bra. Inga sjukor vad det verkar iaf, och hon trivs ju bra på korttids så det har säkert inte gått nån nöd på henne.

I em kommer hon ju hem igen och Göran får ta emot för jag ska till sjukgymnasten just vid den tiden. Det ska bli spännande att se vad han säger, tyvärr har det nog inte blivit nån vidare förbättring än, men det är kanske i sin ordning å andra sidan, vad vet jag om sånt?!

Nån vidare uppkoppling har vi inte, men vi får väl hoppas att Bredbandsbolaget jobbar på det, som dom har meddelat oss.

Angående AC:n, jodå det finns knappar och olika inställningar på den. Vi får väl se om vi orkar lägga energi på att lämna tillbaks den. Anledningen tror jag är att Sandras rum är för litet så det blir för mycket fukt, för vi testade den på nedervåningen, där det är större yta, och då funkade den jättebra.

Såna där fläktar som jag tror att mariellejohnsson menar har vi ett par stycken och det är ju bättre än inget, men dom kyler ju inte ner luften mer än att det känns skönt precis framför dom.

Ni får ha en fin dag och det är ju helg igen (?) man blir helt dagvill när rutinerna ändras.. Trevlig helg på er, med andra ord!

♥ Kram ♥

Gladare miner och cybersemester

Efter en vakennatt och välbehövlig sovmorgon igår, så blev ju Sandra förstås hemma från korttids. Men när hon hade vaknat till så kändes hon mycket stabilare i humöret igen, och verkade ganska pigg. Till korttids ville hon ju förstås, så jag ringde både till chauffören och korttids och frågade om det var okay att hon kom den här veckan, fast det blev en dag kortare och det gick bra.

Hade nu chauffören haft andra planer, eftersom hon inte hade räknat med nån körning som idag, så hade vi väl löst det ändå, men nu gick det bra och det var ju snällt att hon ställde upp med så kort varsel. Och skönt för oss med, att det blir lite ledigt tillslut.

Vi tog det förstås rätt lugnt igår. Göran var hemma från sitt jobb och tog en biltur med Sandra efter maten och sen var damen nöjd med att se film och klippa i tidningar. Tröttheten och lite låsningar kom ikapp till kvällsrutinerna, men annars gick det bra, hela dagen.

Göran åkte ändå och veckohandlade på morgonen igår, innan vi visste om Sandra skulle bli hemma hela veckan eller inte. Det är ju bäst att passa på med sånt när det funkar, för man vet ju aldrig vad som händer och sker.

Han köpte också en portabel AC till Sandras rum. Vi tänkte att det nog är smart, så det blir lite svalare där inne även med fönstret stängt. Hon är så himlans lättväckt nämligen, och vi tror att det var därför hon sov så dåligt natten till igår. Det var så varmt att vi var tvungna att ha fönstret öppet i hennes rum, men ibland får man välja… Värmeslag eller sömnlöst, typ. Så en AC kändes ju perfekt.

Tills vi hade testat den. Det var en bortkastad tusenlapp, kan man säga. Å andra sidan är det ingen idé att gräma sig, för det hade kunnat vara bra, det visste vi ju inte förrän vi hade provat.

Den stod på i Sandras rum några timmar innan hon skulle nattas, och när vi kom in där slogs vi av en kvav fuktig luft som inte kändes ett dugg sval. Det var svalare i våra andra varma rum, kan jag säga och det enda svala den där maskinen spottade ut kände man bara om man stod 30 cm ifrån den.

Så inatt har fönstret varit öppet i Sandras rum igen, men hon har sovit bättre, för det var tyst och vindstilla. Tur det, eftersom hon gärna får vara pigg när hon ska till korttids.

Så har vi uppkopplingen som funkar ibland, och nu har Bredbandsbolaget tydligen tillkallat nån tekniker, och det skulle visst ta några dagar. Men vi är ju lediga här, så det gör just inte så mycket, för jag kommer nog att vilja göra lite annat än att surfa runt med uppkopplingar på ett par dar. Vi ses sen, helt enkelt. Må finemang så länge!

♥ Kram ♥

Längta, sakna och vara nöjd

Nä, Sandra hann inte vakna och äta frukost innan jag fick gårdagens inlägg publicerat. Hon vaknade inte förrän klockan var nio! Och hon fick ju förstås sova tills hon vaknade själv, eftersom vi misstänkte att hon inte var riktigt kry. I annat fall är det faktiskt bäst att hålla någorlunda på sovtiderna, för att inte ställa till det i humöret i onödan.

Hela helgen har ju varit skör och igår var ungefär som i lördags så jag höll mig mest inne medan resten av familjen var ute en stund på fm. Sandra skrapade potatis och jag förberedde maten i köket.

Men det var så varmt så det blev allt ett litet dopp i poolen medan grillen blev varm, fast orken egentligen inte fanns för såna utsvävningar.

Att njuta på stranden såna här härliga sommardagar är ju förstås uteslutet, så därför har vi en pool, men det är inte jätteofta som det finns ork, tid och väder på samma dagar så den används tyvärr inte så ofta som viljan finns. Dock är det toppen att ha alternativet dom få dagar vi kan utnyttja den J

Igår fanns som sagt inte orken, men viljan och vädret tog över så vi chansade med ett snabbdopp trots allt.

Att sitta på en filt i skuggan en förmiddag, doppa sig i poolen en kvart, grilla och äta ute är på tok för mycket för Sandras ork egentligen. Det brukar gå bra på funkar-dagar, men igår var definitivt ingen funkardag. Vi gjorde det ändå och det var egentligen inge smart alls, utan bara våra egna sommar-känslor som tog över förnuftet.

Sen blir vi nästan osams, Göran och jag, för att det blir utbrott av vår dåliga prioritering, fast vi vet ju vad det beror på, som tur är. Det går över så fort resten lugnar sig, men det tär verkligen på tålamodet att höra gnäll, tjafs och tjat precis hela tiden.

Efter utbrotten gick vi in och såg film och mumsade glass, och det var ju rätt okay det med. Framförallt trevligare eftersom det var mer Sandra-anpassat och inte lika utbrottit…

Ja, jag hade hellre legat på klipporna hela dagen igår, men om det inte går så får man ju välja att vara nöjd med det som går istället.

Hur dagen och vår väntade ledighet kommer bli vet vi inte riktigt än. Det har varit en strul-natt med fortsatt grinigt humör och näsblod så vi har inte riktigt bestämt än om vi ska skicka iväg Sandra till korttids och chansa på att humöret blir bättre av det, eller om hon är för trött.

Det är så himlans svårt att se skillnaden på när hon behöver aktiveras och när hon behöver vila, och hon vill ju så klart iväg. Hon har inte pratat om annat i helgen…

(Om personalen och chauffören läser det här, så räkna med Sandra idag så länge, för jag ringer direkt om det blir ändringar. Jag måste se lite hur hon verkar här på morgonen)

Jahaja, vi får väl se hur det blir med bloggeriet ett par dagar. Antingen är vi lediga och då brukar jag inte riktigt ha tid, eller så är Sandra hemma och Göran jobbar, och då vet jag inte heller hur det blir med tiden om damen är skör. Men jag återkommer när jag har tid, helt enkelt. Ha det fint så länge!

♥ Kram ♥

Skört och skönt

Nu har vi haft uppkoppling här sen igår em nån gång, tror jag. Iaf dom gånger jag har hunnit kolla, för det var en rätt intensiv dag igår. Sandra mådde inget vidare utan var både grinig och snorig, så vi får väl se om det är pollen den här gången också eller nåt annat på gång.

I skrivande stund sover hon, men det är på övertid så hon hinner nog både vakna och äta frukost innan jag får det här publicerat och klart, för jag hann inte förbereda nåt inlägg igår.

Göran och Sandra var ute en stund på fm, och vädret strålade så vi grillade. Mer orkade inte damen så resten av dagen fick bli med film och ”klippa tidningar” som hon gör när hon inte orkar nåt annat.

Sandra var så skör på fm att jag vackert fick hålla mig inne. Visserligen hade jag mat att förbereda, men jag längtade ut till solen, så när Sandra hade landat i soffan, lämnade jag över till Göran igen och tog min Spotifylista med mig till solstolen. Stunder av njutning!

Idag får Sandras mående avgöra vad vi gör. Eftersom hon sover än så är hon troligtvis inte helt pigg iaf ;)

Kommande vecka är det meningen att Sandra ska till korttids och vi få lite långledigt igen, för andra gången på det här sommarlovet. Göran har planerat sitt jobb lite för att kunna vara ledig, det är den största (och enda?) fördelen med eget företag, så vi kan ta lite semester tillsammans. Om nu damen kommer iväg och vi håller oss på benen.

Vad vi ska göra vet jag inte, men att vara lediga i fem dagar utan planering och tider att passa är det bästa som finns. Eller, det är det ju förstås inte, men snudd på ;) Vi behöver inte ha mer för att må bra iaf.

Jag avslutar med att påminna er om att gå in på Neurobloggarna och läsa om veckans tema som är ”Diskriminering” Själv har jag inte råkat ut för något sånt och har därmed inget att bidra med i det ämnet.

Må gott och ha en fin dag!

♥ Kram ♥