Att det var nånting med armbandet förstod jag, men hon ville inte ta av det. Det var iaf vad hon sa, men det kan vara just det hon behöver, för saker kan oroa mer än roa trots att hon vill. Då brukar det leda till låsningar och ingenting är bra tillslut.
När vi ändå höll på så passade jag på att ta konflikten att armbandet inte följer med till skolan. Så nu har hon iaf det klart för sig. För vi måste ha tydliga gränser i allt och tillåter man en sak en gång så blir det tjafs och utbrott nästa gång om hon inte får ta med sig både det ena och det andra. Så det är mycket bättre att hålla fast vid det trista vanliga, men trygga, och ta konflikten direkt, för då blir den inte så stor som den skulle bli om man tillåter det lilla extra bara en endaste liten gång.
Vi balanserade på en skör tråd mest hela dagen igår. Gränsen mellan harmoni och utbrott är tunn som ett halvt hårstrå och det kan svänga från solsken till orkan på en halv sekund. Man måste alltid vara beredd. Alltid.
Det blev en biltur med Göran på förmiddagen, för att fördriva lite tid. Att åka bil är ju bland det bästa Sandra vet så det kan man alltid ta till som en nödlösning när man inte orkar aktivera hela tiden.
Jag passade på att packa korttidsväskan och förbereda maten undertiden. Idag är det bara korttids ett dygn, eftersom det är fem tisdagar i den här månaden. Ja, då blir det ett par tillfällen med ett dygn för att det ska bli korttids varje vecka. Vi har nämligen åtta dygn att fördela varje månad.
Vi tänkte åka till en grannkommun och fixa lite små ärenden och när vi ändå är där så passar vi på att ta en prommis också. Nåt annat vet jag inte än, men det blir väl lite må bra ikväll, gissar jag.
Patricia kom med ett förslag, angående duschproblemet, som jag faktiskt redan har börjat använda. Tack! Fast jag hoppar inte in i duschen, men står bredvid och visar på mig :) Sandra verkar med på noterna så här långt iaf. Man får ju ta tillfällena som dyker upp när damen är på humör, och det var hon i duschen igår. Vi busade lite och övade på att tvätta heeela armen i större rörelser. Ett steg i rätt riktning :)
Lenaeff undrar om man kan ”torr-öva” på rörelserna, men Sandra, som så många andra personer som har autism, har väldigt svårt att föra över kunskap från ett ställe till ett annat. Hon kan inte riktigt föreställa sig saker, eller ta med sig erfarenheter från plats till plats så lätt. Jag ska inte säga att hon inte kan, för det kan hon visst det, men hon har svårt för det, oftast. För att hon ska förstå hur hon ska göra i duschen behöver vi träna det på plats.
Anna är inne på lite samma sak som jag har funderat på ett tag, nämligen ett schema och äggklocka, fast vi använder ju timstocken då men det är samma princip. Bara det att jag inte har kommit på riktigt hur det ska gå till rent praktiskt.
Pernillas idé är också bra, med bilder på kroppsdelar och en färgprick som markerar samma färger som timstocken har. Men, precis som Pernilla anar så är det för svårt för Sandra än så länge. Men det här med schema och timstock går ju att utveckla vartefter så jag har det i tankarna iaf :)
Fotona idag är från när jag var liten om det var nån som undrade :)
Ha nu en fin måndag och ta hand om er!
(Å så tävlingen då… Klicka på tulpanerna till höger)
♥ Kram ♥
