Omrört i grytan

Det är inte bara att byta schema. Det innebär en hel del förändringar, tänkande och planerande innan man hittar ett sätt som fungerar. Jag undrar lite hur det ska gå i framtiden, när det inte finns några föräldrar som gör en massa ”runt-om-jobb” på lediga stunder. För anställda assistenter ska ju inte behöva jobba utanför arbetstid.

Utökade assistanstimmar innebar ändrat schema och fler assistenter. Det i sin tur innebar inskolning, ny planering i Sandras schema och en helt ny verksamhet. Nya schemabilder att fixa, nya tider att passa ihop, nya rutiner att hitta flyt i och nya anpassningar att anpassa. Fixa draperier, flytta hyllor, tänka nytt och tänka om. Det är ju inte så himla konstigt att vi är lite trötta, allihop…

Mitt i alltihop ska Göran och jag få plats nånstans och måste helst fly hemmet när andra jobbar. Och det ska städas, handlas och bostads-anpassas. Och två personer går åt till Sandra.

På tal om det. Annelie undrar om det räcker med en personal på promenaderna. Nej, i alla aktiviteter där Sandra ska vara aktiv krävs det två personal. En som bereder vägen och en som hjälper Sandra. Det krävs också att assistenterna löser av varandra vid låsningar. För att ”låsa upp” Sandra när hon fastnar. Hon förstår heller inte faror, och är ganska stark om hon får ett utbrott. Hon springer inte iväg, men kan, när hon blir upprörd, dra iväg några steg, rakt ut i gatan, t.ex.

Enda gången det räcker med en personal under dagtid är när Sandra inte gör något, och inget behöver förberedas (dvs aldrig när verksamheten fungerar ordentligt). Skulle hon inte ha dubbelbemanning så skulle hon inte kunna vara delaktid nånting. Då skulle hon, som kommunen tycker är en bra och anpassad (läs billig) sysselsättning, bara sitta och klippa i sina tidningar dag ut och dag in. Jag hoppas innerligt att det inte blir fler nedskärningar i assistansen nu, för då får Sandra inget liv mer.

Det handlar inte bara om att hon ska ha innehållsrika och roliga dagar, vilket hon iofs har rätt till som alla andra, utan hon blir faktiskt sjuk om hon inte sysselsätts rätt. Men det finns inga garantider till ett värdigt liv för dom svaga i samhället.

Anonym undrar om vi inte ska kontakta lokaltidningen. Vi gjorde ju det när vi höll på som mest förut, men orkar inte det nu. Antagligen är journalisten tjenis med det där folket i socialtjänsten, för han hörde inte av sig alls. Det är nackdelen med att bo i en liten håla, alla är kompis med alla. Iallafall om man kommer från samma håla… Vi har gjort en anmälan, som dom säkert kan ljuga sig ur av samma anledning. Men vi kände att vi inte skulle kunna gå vidare utan att avsluta det så, eftersom ganska allvarliga fel har begåtts. Nu lägger vi inte mer energi på det utan koncentrerar oss på att få Sandras framtid tryggad istället.

Nåja, det är som det är. Nu till nåt helt annat. Jag var hos tandläkaren förra veckan. Eller tandhygienisten, snarare. För en tid sen sökte jag akut för jag hade tandvärk, och den tandläkaren skulle jag väl egentligen också ha anmält, kanske. Han knackade så hårt på tänderna så jag tänkte ”var dom inte trasiga innan så lär dom väl bli” men konstigt nog höll dom.

Däremot hittade han inget fel, och det var väl inget mer med det om han inte hade sagt att jag fick bestämma själv ifall jag ville rotfylla, dra ut eller avvakta, men han var inte säker på vilken tand det var… Eh?

Det var ju inget svårt val, som ni förstår. Vem drar ut tänder på måfå, liksom? Hursomhelst, tanden har jag börjat tugga med igen och det onda har gått över. Och förra veckan träffade jag vår fina tandhygienist som är den bästa! Hon konstaterade att jag har bitit ihop tänderna så den sidan jag hade ont i var liksom nerslipad. Det har dessutom blivit vasst där, så det skaver mot tungan, eftersom jag pressar tungan mot tänderna mest helatiden. Där kom även förklaringen till mina käk-problem, och kanhända även migränen.

Jag har två alternativ. Försöka slappna av i munnen eller börja med bettskena. Jag börjar med alternativ ett och hoppas det ska räcka så.

Inom tre veckor ska vi börja med vårt nya schema fullt ut, och sen tror jag det kommer flyta på bättre och bättre här. Då är planen att börja prioritera mig själv lite mer.

Ha det fint!

.