Utbrott eller inte utbrott?

Oj vad jag har tappat läsare de senaste två dagarna. Jag hoppas att det bara beror på att det är helg och inte på att min blogg är trist… Fast jag tycker iofs att den är lite trist mellan varven. Det känns som om jag bara tjatar om samma ”ingenting” hela tiden. Vad vill ni läsa om?

Det var iallafall en lång och ”kaffesugen” förmiddag igår, innan sjukhusbesöket. Jag var yr och mådde inte särskilt bra. Jag fick ju inte ens dricka vatten, eller ens ta ett tuggummi. Men det gick ju det med, jag hade ju inget val.

När jag kom dit sen så undrade jag verkligen om det stod fel på min lapp. Jag menar, Alla Helgons dag, röd lördag, liksom… Allt såg bommat och mörkt ut och dörren till avdelningen jag skulle in på var låst. Inte en människa syntes till.

Men jag ringde på och där inne var iallafall verksamheten igång, även om det gick lite på halvfart. Å andra sidan var det ju rätt skönt det med, att nästan vara den enda som blev ompysslad :) Nåja, undersökningen gick bra och allt såg fint ut och det var ju skönt, förstås. Återstår bara fortfarande då varför jag blir så himla sjuk alldeles för ofta för att det ska kännas okay.

Nåja, det är kanske stress iallafall och mot det finns ju bara ett botemedel… Men jag blir väl pensionär jag med, vad det lider ;) Skönt att alla prover visar att jag är kärnfrisk iaf, för det lär ju behövas i några år till…

På kvällen var det dags för chipsmys för Göran och Sandra i vanlig lördagsordning, men plötsligt blev det utbrott istället. Sandra var på toa och tog först av sig morgonrocken. Så skulle Göran hjälpa henne på med den igen, efter toan, men då blev det lite trassligt och tog två sekunder för lång tid. Mer behövs ibland inte.

Efter en hel del skrik och låsningar så hade det blåst förbi och allt var frid och fröjd igen. Men det var på vippen att det inte blev nåt mer mys av kvällen. Det bästa vi kan göra är att förebygga och försöka undvika utbrott, men när det inte behövs mer än lite trassel i två sekunder så är det inte alltid så lätt att undvika det.

Samtidigt kan det gå bra också, för inte alls långt efter det där utbrottet så rasade högen med CD-skivor när Göran skulle byta skiva och då säger Sandra bara helt lugnt till Göran ”Ojojoj, så det kan bli ibland, ta det lugnt” och sen var det inget mer med det. Så vad som egentligen gör att det blir utbrott kan man ju inte veta alla gånger. Kan ju varit att hon var lite skör just efter toabesöket, eftersom toan är en pressad situation för henne. Hade det varit en skör dag i största allmänhet så hade det blivit utbrott när skivorna välte.

Idag blir det en lugn dag och imorrn börjar vardagen igen. Sandra längtar mest till skolan, men även korttids gillar hon ju och det känns kanon det. Göran och jag har möte på kommunen ang. framtida boendeform, men det får jag väl berätta mer om när vi har varit där. Ska bli intressant att se om dom kommit nån vart sen vi var sågs för ett år sen.

Ha nu en skön söndag, ni läsare som är kvar :)
Kram!