tisdag 30 juni 2020

Det var en sak till


Jag fick en kommentar som jag inte hann besvara i förra inlägget.

Tack till anonym för kommentaren efter ”Anpassningar och utredningar”. Jag tänker inte lägga energi på att förklara så mycket, eftersom jag redan gjort det, men jag kan säga så pass mycket att du resonerar som man gör när man inte är insatt.

Det är pga sådana åsikter som individer i behov av stora anpassningar bör utredas av oberoende proffs. Sen har kommuner, verksamheter, chefer och personal bara att rätta sig efter vad det står i intygen! Så kan vi föräldrar släppa taget utan oro. Det vore faktiskt jävligt skönt om proffs kunde ta över, så jag bara fick visa uppskattning istället för att stångas.

När det gäller skolan hade jag inga åsikter förrän jag fick reda på hur det är planerat. Jag håller nämligen inte på med spekulationer förrän jag vet vad jag ska ha åsikter om. Jag har ritningen, jag har fått reda på inriktningen, jag har varit där och tittat på omgivningarna, jag vet Sandras behov. Innan jag hade tagit reda på det var jag tyst och tänkte ”det kan ju bli bra, det beror ju på vad man gör av det”.

Det är förståsigpåare som inte fattar att dom inte förstår, som är det största hotet för utsatta individer som inte har något annat skydd än föräldrar som känner dom och vet vad dom behöver för att må bra. Man får ju aldrig glömma att föräldrar oftast har sett vad som händer när anpassningarna inte är tillräckliga. Tala aldrig om för mig vad som är bäst för mitt barn, såvida du inte är tillräckligt insatt för att veta det. Dom som vet det kan jag räkna upp på min ena hand, och dom flesta är specialpedagoger och lärare, samtliga har jobbat mycket nära Sandra i minst ett halvår. Tack för ordet!
.

1 kommentar:

Anonym sa...

hej.

jag har aldrig sagt att jag vet hur din tös.fungerar.

och förstår att du är arg över hur er kommun har hanterat er.

och jag skrev inte någonstans att ni gör fel som föräldrar.

säger bara utifrån vad jag sett på boenden och inom assistansen.

och har aldrig visat det för föräldrarna och har varit diskution i arbetsgrupper .

och i några fall har föräldrar felbedömt och överbeskyddat sina barn.


men är bara några få fall jag sett det

jag säger bara vad en orsak kan vara att ni blir så dåligt bemöta.


jag är snart udnersköterska men har jobbat med svåra fall av autism

där jag sagt upp mig i samtliga fall

just pga av ingen arbetsledning.
föräldrar har lärt upp mig på plats.

jag har begärt kurser av mitt jobb för att utöka förståelsen.

har gått kurser privat ect

men sagt upp mig då jag inte kan jobba i en miljö där man inte jobbar autism anpassat.
där jag vill jobba individ anpassat.

så därför håller jag på att utbilda mig och vet att i den stad där jag bor där får undersköterskor jobba inom gruppbostäder.


då en del av oss har med oss mycket kunskap


jag blir så irriterad på din attityd.


och jag du känner ditt barn bäst .

men personal oavsett om personen är udnersköterska eller special pedagog kan ha mer kunskap om just autism.

och en del utan utbildning alls kan massor om autism just för att de läst på och är själv lärda

då kan vi autism.

men vi kan inte din tös


där bör du se skillnaden.


jag brukar be om långa bredvidgångar om jag jobbar hos någon med autism.

just för att jag vill veta vad just den individen behöver för inviduellt stöd

jag kan i teorin vad autism är men jag känner inte individen med autism och måste ju därför lära mig just den individen



och jag försökte även förmedla hur många chefer på kommuner resonerar om de får en mamma som de inte anser sammarbetar


hoppas du kan läsa igenom detta när allt lagt sig för din tös.

och se att jag inte är emot dig.


men du måste också lära dig att utbildning inte alltid spelar roll

för det mesta spelar utbildning roll men inte alltid.

vissa kollegor jag haft har haft 0 utbildning men blivit super proffs just på x brukare med autism då assistenten läst på och lärt känna x