Först tar vi gårdagen i stort. Det
var Göran som mötte Sandra när hon kom hem, eftersom jag blev ompysslad på
annat håll. Ja, hos frissan, närmare bestämt.
När jag kom hem spelade Göran och
Sandra badminton och Sandra sken ikapp med solen och berättade att hon just
hade suttit ute och ätit glass :) Härligt med lite sommarväder!
Eftermiddagen och kvällen flöt på
bra och damen var pigg och glad. Hon bestämde att hon ville pussla som idag,
och vi får väl se om hon menar pussel den här gången, eller pyssel, som förra
helgen. Nåt blir det hursomhelst :)
Så den trevliga rubriken då ;) Johannes
mamma ville veta mer om trött-sjukan som Sandra hade förut. Ja, det var ett tag
sen jag skrev om den, och det var länge sen vi hade det bekymret. Men jag kan
berätta lite om hur det var.
Sandra gick i en särskola som inte
hade inriktning på autism och inte heller personal som kunde autism, eller hade
det ”tänket” även om dom var jättebra på sitt sätt. För andra elever. Det var
en bra skola, men den passade inte för Sandra.
Det var på tok för rörigt där, med
fler elever i samma klassrum och ingen egen vrå att gå undan i. Sandra är
väldigt känslig för krav, stress och intryck, så redan där blev det ju fel,
liksom. Elever, rörelse och ljud runt henne mest hela tiden.
Kraven blev för höga, och då menar
jag inte att nån krävde att hon skulle sitta still eller koncentrera sig på
läroböckerna, utan allt som förväntas av henne blir ett krav. Det räcker att
hon ska dricka vatten eller behöver gå på toa så låser det sig om hon känner
förväntningarna, dvs att någon t.ex. väntar på att hon ska bli klar.
Intrycken var ju jättemånga och
Sandra snappar upp allt och kan inte sortera bort det som är oviktigt. Hon hör
allt och ser allt och vill veta allt…
Det resulterade i att hon blev
stress-sjuk och hade över 40% frånvaro i skolan. När hon blev för utmattad så
däckade hon. Sov i två dygn och vaknade var 5-10 minut och kräktes.
Kräkningarna pågick ungefär i ett dygn och sen sov hon ikapp sig. Hon var
medtagen i flera dagar efter det och när det var som värst hade hon en sån
attack i veckan.
Sen var (och är) det ju vissa saker som är viktiga för henne
att veta, för att hon ska känna ro. Så kan hon inte lita på sitt schema som nu
är anpassat efter vad hon behöver veta (för vi har märkt på henne vad som är
viktigt) så blir hon orolig och stressad. Dock inte sjuk. Än. (Ang. gårdagens
inlägg)
Det var lite om ”trött-sjukan”
fråga igen om du vill veta mer. En del inlägg om hur det har varit kan man
hitta bland etiketterna under ”Dåtid” om man orkar och vill läsa lite mer :)
Om du, Johannes mamma, missade
svaret om dataprogrammet, eftersom jag skrev två inlägg igår, så bläddra bara
ner lite, till inlägget som heter ”Småfix och lösningar” så kommer två länkar i
slutet av det inlägget.
Jag får önska er en fin helg!
♥ Kram ♥
1 kommentar:
Tack så hemskt mycket för dina svar. Jag har kollat dataprogrammen och ska försöka förmå arbetsterapeuten på HAB att förstå att detta är nåt för vår son!
Angående ditt låsta läge; Jag tror att jag kan förstå dig rätt bra. Känner likadant from time to time.
Skicka en kommentar