Kompetens eller katastrof

För några år sen sa jag att det är lätt att tycka om Sandra, och det kändes tryggt inför framtiden då andra skulle ta över. Det var när hon gick i den anpassade skolan jag sa det. Då mådde hon så bra. Hon är en härlig tjej, när hennes tillvaro är anpassad, och när hon har människor runt sig som förstår henne .

Sen skolan slutade har jag sett många tillfällen på motsatsen. Hur lätt det skulle vara att utsätta Sandra för kränkningar och misshandel när hon inte mår bra och när hennes värld inte är anpassad. Och om hon har folk runt sig som inte förstår och kan hantera hennes svårigheter.

Det som hände Dick är inte unikt, inte ens konstigt. Dock aldrig acceptabelt! Men utan kunskap och handledning är det inte konstigt att personal känner sig maktlösa. Nu har jag inga åsikter om just den person som utsatte Dick för allvarliga övergrepp, jag är inte insatt i det utan pratar generellt. Självklart finns det folk som är olämpliga, men dom flesta som väljer yrken där man tar hand om andra människor vill ju göra sitt bästa. Men även bra människor kan känna sig maktlösa, och den risken ökar markant om man inte har kunskap om, och får handledning i, svåra situationer.

Vet man sen inte heller att många som har svårare autism och IF inte förstår konsekvenser, och alltså inte kan ”skärpa sig” för att annars bestraffas man. Då går det lätt illa och slutar med fysisk eller psykisk misshandel. Som hos Dick.

Det är inte enkelt att hantera utmanande beteende. Har man inte rätt kompetens så tror jag det är väldigt svårt. Tycker man att det är enkelt, eller att det räcker med sunt förnuft, så har man nog inte jobbat med den grupp jag pratar om, och som Sandra tillhör. Det är såklart olika och hos många räcker det kanske med sunt förnuft. (Ganska många anser att det är hårdare tag som löser svåra situationer och utmanande beteende. Då har man inte kompetens inom området).

Har man inte upplevt hur provocerande det kan vara när någon får en svår låsning, skriker så det susar i öronen efteråt, slår en (eller skadar sig själv) kastar saker, säger olämpliga och otrevliga saker, vill ha och behöver hjälp men klarar inte att ta emot den, får utbrott av hjälp och får utbrott utan hjälp, osv. osv. Då vet man inte hur maktlös man kan känna sig, och hur lätt man skulle kunna ta till olämpliga metoder. Särskilt om man är trött, och ensam i situationen.

Får man verktyg så man kan bemöta allt det här på rätt sätt, så funkar det. Då är Sandra lätt att tycka om, med humor och glimten i ögonen. Positiv och glad, och tycker att i stort sett allt är kul i livet.

Får man inte verktygen så blir det svåra låsningar, utbrott och ett utmanande beteende som inte ens jag mäktar med, trots all kärlek och personkännedom. Det har funnits svåra situationer när jag har lust att skrika ”Försvinn ur mitt liv jävla unge, jag orkar inte med dig längre” Jag har många gånger varit tacksam över att jag har en spärr. Har man den spärren utan den starka kärleken?

Därför får vi aldrig någonsin acceptera att personal som ska hjälpa dessa människor inte har rätt kompetens för att klara av det. Aldrig. Vi måste skriva till regeringen, Lena Hallengren och media, om och om igen. Gör det nu!

.