Sandra
fastnar väldigt lätt i saker, och kan skapa rutiner av ingenting, som i
förlängningen blir problem om man inte ser upp.
Det är
väldigt svårt för personer som inte känner henne, att sätta ”rätt gränser” för
att undvika problem. Många gånger måste man lära sig sånt genom att gå på
nitarna först. Sen är det extra svårt eftersom alla som inte känner Sandra tror
att dom gör det, trots att jag talar om att det tar ett halvår. Och dom som inte har förståelsen förstår inte att dom inte förstår.
Med den
senaste omgången assistenter blev det så tydligt hur svårt det här jobbet är,
om man inte har specialkunskaperna. För har man dom så förstår man så mycket av
det som är svårt att få ”vemsomhelst” att förstå…
Trots att
jag sa att dom inte får ändra rutinerna utan att först ta reda på varför
rutinen finns. Att det är viktigt att göra på ett visst sätt i en viss
situation, även om det verkar gå bra på ett annat sätt till en början. Att dom
först måste lära känna Sandra, innan dom kan lära sig hantera situationerna som
kommer av misstagen. Osv… Trots det så ändrade man en massa saker ”bakom min
rygg” och tyckte att det gick sååå bra. Sen var det ingen som förstod varför
Sandra blev stressad och fick svåra låsningar hela tiden.
Tillslut
fungerar ingenting. Och ändå hade vi assistenter som på fullaste allvar ansåg
att dom kände Sandra tillräckligt väl (efter några få veckor) för att kunna
handleda nya assistenter. Det säger sig ju självt att assistans inte fungerar
om jag måste handleda varje assistent i ett halvår. Dom flesta hinner sluta
innan dom lärt sig jobbet och jag behövs i all evighet.
Nåja, det var ett sidospår. En av
Sandras viktigaste kvällsrutiner är Bolibompa. Vi är tacksamma över att ha en
backup via svt play nu mer, så vi inte behöver ändra på den rutinen. Tidigare
fick vi ha andra nödlösningar när vi av någon anledning inte kunde se på Bolibompa,
och varje gång vi ändrade på det så blev det en oro hos Sandra. (Tar kvällsrutinerna längre tid än planerat så tror ju Sandra att Bolibompa börjar när hon är klar).
Det enda hon
ser på tv:n förutom egna filmer under dagtid, är Bolibompa på kvällen. Hon ser
aldrig på något annat som vi inte kan styra över, eftersom det bara skulle leda
till problem efter ett par gånger. Hon vet inte att det finns andra alternativ
och därför saknar hon det inte heller.
Plötsligt en
dag hade assistenterna (inte av illvilja förstås, utan p.g.a. okunskap) visat
Sandra andra barn-kanaler och möjligheter under dagtid. Det var ju kul, tyckte
Sandra, som inte förstår konsekvenserna av det. För när hon vill se samma sak
nästa dag, så ska man liksom bara fixa det. Det går inte att förklara att ”nu
är det det här som visas istället” utan att det leder till oro och utbrott.
Hon vet inte
heller vad programmen heter och kan inte förklara vad hon vill se. Då måste hon
ha bilder till hjälp, så det kräver ju en hel del planering och förberedelser
isåfall. Det är liksom inte bara att sätta på TV:n och se vad det är.
Som tur var
hann jag stoppa det där misstaget i tid, och för Sandra blev det bara en engångsgrej som hon tycktes glömma sen. Så det blev aldrig ett problem, den gången. Tackolov. (Mer än
oförstående assistenter som tyckte att jag la mig i och skapade onödiga regler,
igen).
Häromdagen följde
Sandra med för att köpa pizza och på pizzerian stod tv:n på. Sandra tittade på Malou
efter tio en stund, men tyckte det var en konstig tv utan Bolibompa.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar