Träning och gräslig vardagsmotion

Det finns ju för- och nackdelar med det mesta och kan man fokusera på fördelarna (även om dom inte överväger) så är det lättare att vara tacksam och är man tacksam är det lättare att vara glad och är man glad mår man bättre… :)

Skotvätt efter gårdagens träningspass. Gröna sulor blir vita igen :)

En av fördelarna med att Sandra har sin verksamhet i vår källare är att vi kan träna henne på att vara med sina assistenter och strunta i oss föräldrar fast hon är hemma. Det har ju inte ens varit tänkbart förut, och att hon ska vara hemma om dagarna hade aldrig gått om vi inte hade ordnat med lokal i källaren. Så småningom tror vi att hon kommer klara av att ha assistenter hemma (uppe i huset) med dom vardagliga rutinerna också. Det är en väldig fördel, faktiskt. Kanske kan vi ta in ännu en assistent så småningom, och få lite hjälp på kvällarna.

Och hittills går träningen jättebra! Assistenterna är fantastiskt duktiga på att hjälpa Sandra att fokusera på det dom gör, när Sandra hör oss. Jag har ”stört” lite dom dagar jag har jobbat, genom att gå genom Sandras rum när hon jobbar med den andra assistenten. Bara gått förbi och på sin höjd sagt ”ursäkta”

Nästa steg i den träningen blir att jag går genom hennes rum dom dagar jag inte jobbar alls. Och steget efter det är att Göran går förbi.

När det gäller ljud så har jag kunnat dammsuga utan att Sandra blir orolig, och det går även bra att lyssna på musik ganska högt. Idag ska jag klippa gräset.

Jag tog den biten som är utanför Sandras jobbar-fönster igår kväll, när hon inte var där, så idag ska jag ta resten av tomten, tänkte jag.

Fast det beror inte i första hand på att jag tänkte träna Sandra att inte störas av det, utan att jag inte orkade göra hela tomten igår. Det var nämligen inte gjort sen Göran skadade sig för sisådär sju veckor sen, eller nåt… Så när Sandras bil syntes bland allt gräs igen tog jag en paus.

Efter den ölen kom vi på att vi behövde röja en buske också. För den hade brett ut sig över hela gången där Sandra måste förbi när hon går till jobbet. Och hon har ju fått svårt att gå igen, så det kändes viktigare än gräsmattan, faktiskt.

Egentligen skulle hon behöva en ledstång att hålla sig i, men det är ett projekt det med, som alla andra mer eller mindre viktiga saker. Än så länge har det gått bra att hålla assistenterna i händerna och vi hoppas det räcker så.

Det var allt jag hade att bjuda på idag. Må så gott, ni som kikar in här!

.