onsdag 12 augusti 2015

Handikappanpassning

Det står i lagen att alla ska ha tillgänglighet och det anpassas ganska bra, även om det finns brister ännu. Men idag reagerar folk om det saknas ramper och handikapptoalett nånstans. Eller om trottoarkanterna är för höga eller om det inte går att komma upp på en buss.

Det är jättebra, det tycker jag absolut! Men det hjälper inte Sandra när hon vill delta i samhället. Och hur anpassar man sånt? Att inte klara folk… Det är ju folk överallt och nu har hon inte ens en daglig verksamhet där hon åtminstone fick tillgång till en gymnastiksal en fm i veckan. Bara hon och assistenterna och igen annan där samtidigt. Vart ska hon nu spela bandy nånstans?


Vart ska Sandra ta vägen när hon inte ens klarar att möta folk på trottoaren utan att all dagens energi ska gå åt? För det betyder inte att hon inte vill göra roliga saker. Det betyder att hon inte kan för det inte går att anpassa. Jag fattar att det inte går att göra samhället folktomt när vi kommer, men vad har Sandra för alternativ?

Allt runt oss i samhället bygger på att man vill, och kan, umgås med andra. Om Sandra ska delta i nånting, nånstans, så måste vi först specialanpassa det. Inte ens boenden och dagliga verksamheter (som är till för personer med funktionsnedsättningar) är till för Sandra. Och klarar man inte det som erbjuds, så finns inga alternativ. Då är det bara föräldrahemmet, och våra egna anpassningar kvar…


Att inte klara andra människor begränsar vardagen enormt mycket. Det finns massor som Sandra inte kan, även om hon nästan alltid vill. Nu på sommaren kan vi t.ex. inte gå till stranden en varm dag. Sandra älskar att bada, men klarar inte av varken stränder eller badhus eftersom det finns folk överallt.

Sandra tycker att det är roligt med djurparker, restauranger, affärer, marknader, semesterresor, campingplatser, utflykter, osv. osv. Men hon klarar det inte. Hon klarar inte ens av att åka färdtjänst. Nån enstaka gång, om det är väldigt förberett och anpassat, och energidepåerna är fulladdade, då kan det gå bra att göra nånting utöver vardagen. Om vi försöker passa på när det är så lite folk som möjligt.

Bio, teater, badstranden och Astrid Lindgrens värld… Det skulle vara jätteroligt att få göra det tillsammans med Sandra, hon skulle älska det. Men hon kommer aldrig få uppleva det. Hon kan inte ens spela bandy längre.



.

2 kommentarer:

Emelie Vestman sa...

"Hon kan inte ens spela bandy längre."

Jag vill bara gråta för allas skull. En tjej som gillar att spela bandy som förvägras det av puckade tjänstemän i Sverige 2015. Det går nästan inte att ta in hur inhumant samhället kan vara för personer som hamnar utanför givna ramar.

Kram <3

Bellan sa...

❤️❤️❤️

//Bellan