Det finns
ju för- och nackdelar med det mesta och kan man fokusera på fördelarna (även om
dom inte överväger) så är det lättare att vara tacksam och är man tacksam är
det lättare att vara glad och är man glad mår man bättre… :)
Skotvätt efter gårdagens träningspass. Gröna sulor blir vita igen :) |
En av fördelarna
med att Sandra har sin verksamhet i vår källare är att vi kan träna henne på
att vara med sina assistenter och strunta i oss föräldrar fast hon är hemma.
Det har ju inte ens varit tänkbart förut, och att hon ska vara hemma om dagarna
hade aldrig gått om vi inte hade ordnat med lokal i källaren. Så småningom tror
vi att hon kommer klara av att ha assistenter hemma (uppe i huset) med dom
vardagliga rutinerna också. Det är en väldig fördel, faktiskt. Kanske kan vi ta
in ännu en assistent så småningom, och få lite hjälp på kvällarna.
Och
hittills går träningen jättebra! Assistenterna är fantastiskt duktiga på att
hjälpa Sandra att fokusera på det dom gör, när Sandra hör oss. Jag har ”stört”
lite dom dagar jag har jobbat, genom att gå genom Sandras rum när hon jobbar
med den andra assistenten. Bara gått förbi och på sin höjd sagt ”ursäkta”
Nästa steg
i den träningen blir att jag går genom hennes rum dom dagar jag inte jobbar
alls. Och steget efter det är att Göran går förbi.
När det
gäller ljud så har jag kunnat dammsuga utan att Sandra blir orolig, och det går
även bra att lyssna på musik ganska högt. Idag ska jag klippa gräset.
Jag tog
den biten som är utanför Sandras jobbar-fönster igår kväll, när hon inte var
där, så idag ska jag ta resten av tomten, tänkte jag.
Fast det
beror inte i första hand på att jag tänkte träna Sandra att inte störas av det,
utan att jag inte orkade göra hela tomten igår. Det var nämligen inte gjort sen
Göran skadade sig för sisådär sju veckor sen, eller nåt… Så när Sandras bil
syntes bland allt gräs igen tog jag en paus.
Efter den ölen kom vi på att vi behövde röja en buske också. För den hade brett ut sig över
hela gången där Sandra måste förbi när hon går till jobbet. Och hon har ju fått
svårt att gå igen, så det kändes viktigare än gräsmattan, faktiskt.
Egentligen
skulle hon behöva en ledstång att hålla sig i, men det är ett projekt det med,
som alla andra mer eller mindre viktiga saker. Än så länge har det gått bra att
hålla assistenterna i händerna och vi hoppas det räcker så.
Det var
allt jag hade att bjuda på idag. Må så gott, ni som kikar in här!
.
1 kommentar:
En massa kramar till er! ❤️
//Bellan
Skicka en kommentar