Ja, idag
är en bättre dag och det är ju tur att dom där svackorna oftast är övergående.
Det är väl bara att ta sig igenom dom när dom kommer och dom tillhör ju livet. Iaf
när dom inte är värre än en liten svacka, som oftast beror på trötthet.
Och det var en till trött tjej som kom hem igår, men hon sken som solen när jag öppnade
taxi-dörren. Hon hade nämligen fått paket av finaste taxi-chauffören!
Det var en
födelsedagspresent, och innehöll den här.
Jamen hon
är så fin, vår chaufför! Ända sen jag vägrade att släppa iväg Sandra till
skolan om dom inte ordnade upp taxistrulet som var i början, så har hon kört
Sandra, ”vår” fina chaufför. Varje dag! Trygg, lugn och känner Sandra utan och
innan. Tack finaste för alla år! Nu är det bara ett par veckor kvar.
Dom nya
skorna åkte på direkt, förstås, och Sandra ville genast ha dom som idag. Ja,
det var ju meningen så det får hon så klart.
Jag vet
inte vem som är tröttast, men katten ser iaf piggast ut ;)
Ja, trött
var damen, och det låste sig när det var dags för nattningsproceduren. I dom
allra flesta fallen är det jag som tappar tålamodet och Göran som får lösa av
mig innan jag blir opedagogisk, men igår var det min tur att rycka in och vara
avlösare.
Känns ju
lite bra att jag får vara den med mest tålamod för en gångs skull. Fast
egentligen spelar det nog ingen roll, den som är där när det låser sig
ordentligt tappar tålamodet tillslut. Då är det så skönt att vi är två som kan
hjälpas åt, för tappade tålamod gör bara situationen värre.
Det är ju
när Sandra är trött och skör som det lättare blir låsningar, och det är inte
alltid vi lyckas ligga det där steget före precis varje sekund. När Sandra är
pigg och mår bra, så hinner vi oftast före låsningarna och då tär det ju inte
lika mycket på tålamodet, förstås.
Men i det
stora hela så gick gårdagen ändå ganska bra, med tanke på att damen är både trött
och skör nu. Det blev inga utbrott av låsningarna och det får man vara nöjd
med.
Nattningen
gick att tidigarelägga lite också, så vi hann förbi dom värsta kraven som leder
till låsningar när hon är trött. Tidsomställningen på söndag kommer verkligen
olägligt, med tanke på att damen redan nu inte orkar med hela kvällen. Håhåjaja,
vilka påhitt! Men, det blir som det blir och alltid blir det nåt ;)
Idag ska
jag till tandläkaren på fm och sen har vi ett möte på DV på em, så den lär ju
gå den här dagen med.
Ni får ha
det så bra!
Förresten,
om ni missade ”Liv med autism” igår så kan ni se det HÄR
.
3 kommentarer:
Skönt att du känner dig piggare idag, men det kommer säkert såna dagar emellanåt ett tag nu, tror jag.
Hur som helst - hoppas dagen blir bra och att skörheten hålls i chack så mycket som möjligt.
Kram finaste <3
//Bellan
Ja som du skrev till mig så är vi inga robotar och tålamod tar slut ibland... Mysigt med paket från taxi chauffören <3 Kämpa på vännen, du är grymt bra ! Kramar
Aj då, tidsomställningen hade jag helt förträngt den här gången.
Får se hur lång tid det tar att komma i fas den här gången.
Vintertid är värst för Johannes.
Skicka en kommentar