Ovissheter och oroliga roligheter

Efter födelsedagsfirandet igår morse så blev dagen lugn, med mycket film. Nya filmer i några av paketen passade perfekt och på eftermiddagen blev det lite fika på Sandra-vis. Cocacola, chokladbollar och en Prinsesstårta från frysdisken.

Det räckte gott och väl med intryck efter det och ändå gick resten av kvällens alla rutiner efter omständigheterna bra. Sandra var ju trött och skör redan innan, och har mest längtat till ridningen som är efter skolan idag. Vi hoppas att allt går efter planerna och att damen orkar hela vägen.

Efter ridningen är det korttids och måndagarna är lite oroliga eftersom Sandra inte har fått in rutinen än. Det är många nya moment som, var och en för sig, oroar innan dom har satt sig.

När Sandra har haft ridning på skolschemat tidigare, så har det varit första aktiviteten, så då har hon satt på sig ridkläderna direkt på morgonen här hemma. Bara en sån sak blir ju orolig nu när hon ska ha vanliga kläder hemma fast det är riddag. Första gången blev hon arg och trodde att jag hade gjort fel, så vi fick gå igenom schemat noga och jag förklarade att det var skoldag först, sen byta om och åka till stallet.

Vilken bil Sandra ska åka är också en sak som oroar henne om hon inte har det klart för sig. Det är delvis därför hon har haft egen skolskjuts, med samma bil och chaufför under hela skoltiden. Ja, förutom i början, innan vi fick ordning på allt som inte funkade då.

Så att åka med Janes bil till ridningen och sen taxi efter ridningen till korttids är också nyheter som Sandra måste få förklarat för sig noga, med hjälp av schema, innan hon förstår hur allt ska gå till.

I helgen satt Sandra och bearbetade måndagen
genom att rita och berätta.
Taxi, Jane möter i skolan, rida, Jane sätter på västen,
fika och taxi till korttids.

Nu har dessutom ridningen blivit inställd två gånger i rad, och det gör att det blir ytterligare oro. Dels över om den blir av idag och dels över att rutinen inte har hunnit bli just rutin än. Och sen att hon längtar väldigt mycket, förstås. Att längta för mycket efter nåt stressar och oroar.

Nu är det här inget stort problem eller så, utan snarare vår vardag. Vi kan hantera sånt här ganska bra, men jag berättar det bara för att ni ska förstå hur saker, som för oss andra är små detaljer som vi oftast inte tänker på, kan ställa till med en väldig oro för personer med autism.

Det är så väldigt viktigt med tydlighet, trygghet, samarbete, rutiner och schema. Är det nånting som oroar och man tycker att man inte har ändrat nåt, så kan det vara nån liten detalj som förstör en hel skolgång, t.ex. Det är ibland ett detektivarbete att hitta den lilla detaljen och därför är det så viktigt att vara lyhörd och ha personkännedom.

På tal om det, HÄR får ni ett bloggtips. Bellans blogg handlar just nu väldigt mycket om hur viktigt det är med just tydlighet, trygghet, samarbete, rutiner och schema. En mycket bra blogg att följa, om ni inte redan gör det.

Må så gott och ta hand om er i höstmörkret!

(P.S. Neurobloggarna har tema om Hjälpmedel den här veckan)

.