Bearbetande tankar

Idag känns det lite sådär sorgligt på ett sätt som jag inte kan förklara. Det har varit en sån där lugn dag, och jag tror att alla tankarna landade lite. Efter att ha haft ganska mycket funderingar och planeringar i huvet ett tag, så tror jag att allt kom ikapp.

Jag är jätteglad över lösningarna runt Sandra, så det är inte det. Jag är säker på att det kommer bli bra när allt landar även för henne. Bara hon orkar ta sig igenom alla förändringarna så blir det bra sen.

Men det är klart, en slags sorg är det ju, trots allt. Många funderingar om framtiden och att vi faktiskt måste göra oss oberoende av den person vi älskar mest i hela världen.

Så det känns lite tungt i bröstet och ledsamt idag. Tomt på nåt sätt. Jag skulle bara vilja bromsa lite, för det går så himla fort, även fast det är flera år kvar tills Sandra ska flytta.

I ”vanliga familjer” är det ju också så att det oftast barnet själv som väljer att flytta när tiden är redo. Här är det vi som måste jobba för att få till en flytt på ett så bra sätt det bara går, trots att vi egentligen inte vill (både vill och inte vill) och trots att Sandra aldrig kommer att bli mogen för det.

Ja, det är väl lite bearbetning i mitt huvud och det kommer väl dyka upp sorgsna tankar lite då och då tills jag har processat klart. Sen är det säkert lite sorg över att skolan är slut snart, och det fyller säkert på den där ledsna tomhetskänslan just nu. Och kanske en liten oro över hur Sandra ska reagera och hur hon kommer att sörja saknaden av lärarna.

Och en massa tankar på vad jag är utan Sandra, vad som händer sen. Vad ska jag bli när jag blir stor, typ. Vad ska vi fylla tomheten med när Sandra inte är här och fyller tiden med måsten och våra hjärtan med kärlek?

Nåja. Nu kommer hon snart hem iaf. Jag längtar lite extra idag, och imorrn är en ny dag med nya känslor. Säkert gladare än idag.

.