Det går upp och ner här, med lust, hopp och ork. Vi vilar efter helgerna, förstås,
och Sandra börjar återhämta sig lite nu, även om hon fortfarande är väldigt
trött och skör. Men det händer ju liksom inte så mycket annat och jag känner
mig nog mest låg, faktiskt. Ibland undrar jag vad det är för mening öht. Kommer
Sandra hinna få det bra medan vi lever, och vad händer annars? Jaja, det är
kanske inte så konstigt att tankarna kommer då och då.
Jävla
skitkommun!
Men, det
är bara att bryta ihop och komma igen. Jag tänker ju inte lägga mig och dö
frivilligt förrän Sandras framtid är tryggad. Och imorgon har vi en
efterlängtad helg att ladda våra egna trötta batterier på.
Återkommer.
.
4 kommentarer:
Styrke- och pepparkar till er! ❤️
//Bellan
Haha... peppkramar skulle det stå! 😊😊❤️
//Bellan
Skickar också pepparkar och peppkramar till er i massor <3 Förstår att ni funderar mycket <3
Nä lägg dig inte ner och dö än är du snäll.. Vill ha dig kvar ett tag till ;)
Men förstår att det kan kännas lönlöst emellanåt.. Men jag tror att det kommer att lösa sig hur bra som helst, och det för att Sandra har ett par fantastiska föräldrar med ett bra jävlaranamma.. Ett sådant föräldrar inte skulle behöva ha men tyvärr är ett måste i er situation :(
Pepparkar kanske ni inte skall få med ett stort Peppkar skickar jag, ett stort kar fyllt med pepp ;)
Kram Mia
Skicka en kommentar