lördag 9 februari 2013

Halkiga misstag



Det var halt på trappen igår morse, men Sandra fixade det. Trots att hon verkade trött och skör så klarade hon att gå ner för trappan utan att det låste sig, och utan minsta tendens till utbrott.

Jag mitt nöt sa att jag skulle hälla ut salt där så isen smälte. Varför sa jag det?? Det var ju inget som Sandra behövde veta, liksom..

Nåja, hon ville se saltet och sen var hon nöjd. Bra, ingen större skada skedd då, tänkte jag. Och gjorde bort mig en gång till! Sandra hoppade in i taxin och vi sa hejdå, sen brukar jag alltid gå in. För jag vet ju att hon kan bli orolig om hon får syn på mig. Så jag går alltid in och väntar tills taxin har vänt i vändplanen och kört iväg, sen kan man gå ut igen. Det vet jag ju!

Så varför jag satte igång att sopa och salta trappan direkt vet jag faktiskt inte. Jag höll på med det när taxin hade vänt och körde förbi, så Sandra fick så klart syn på mig. Jag hann bara in så ringde chauffören som hade fått köra tillbaks igen med en storgråtandes tjej i baksätet.

Ja, så kan det gå när hjärnan inte är påkopplad. Men efter lite tröst kom dom iväg för andra gången och då gick det bra.

När Sandra kom hem sen så kom hon ihåg att hon hade varit ledsen, så det var nära tårar igen och hon sa att hon faktiskt hade längtat efter mamma på morgonen! ♥ Så berättade hon att chauffören hade kört tillbaks så hon fick lite tröst av mig, och att det kändes det bättre sen. Gumman!

Dagen i övrigt bara försvann, alldeles för fort. Det kom två virvelvindar som skrattade bort några timmar med mig och sen blev det tyst och tomt. Vi måste ses oftare, helt klart!

Tack för igår!

Det planeras iaf en lite större träff i maj, så då har vi lite roligt att se fram emot om vi inte hinner ses innan dess. Rätt vad det är så är det ju vår.

Sandra var okay igår kväll och inte så värst mycket tröttare än hon brukar efter en vecka med vardag. Vi kommer ändå att ha en lugn helg för att samla krafterna igen till nästa vecka.

Ett utbrott är redan avklarat och ändring av morgonrutinerna måste till, men det hinner jag inte skriva om nu, så det tar vi imorrn. Visst ja, frissan ska damen till idag oxå, hejåhå..

Må så gott!

♥ Kram ♥

2 kommentarer:

Annelie L sa...

Antagligen var redan din hjärna ett par timmar längre fram på dagen tillsammans med fina vänner...Då kan det hända man gör misstag, fast att man egentligen vet ända in i benmärgen hur det ska vara.
Roligt att ni fick en fin dag tillsammans och att chauffören känner Sandra så bra så att hon vände om för att låta henne tröstas av mamma som hon längtade till.
Kramar om.

Tina sa...

Tack själv för en härlig fm och god lunch ! Ja ibland gör man saker fel fast man vet så väl. Mänskliga faktorn... Kramar om <3