onsdag 18 augusti 2010

Efterlängtade onsdag


Hujedamej vilken dag det var igår! Sandra gnällde om precis allt mest hela tiden. Jag höll på att få spel… Efter maten följde hon iaf med Göran till soptippen, och då var hon ju nöjd en stund. Och jag skyndade mig att samla nya krafter…

Det spelar ingen som helst roll att det är mänskligt att bli trött och tappa tålamodet. Eller att Sandras gnäll inte går att föreställa sig, och att det inte finns nån som skulle orka höra det en hel dag. Jag bara måste, MÅSTE, orka och ha tålamod.

Det har jag inte… Jag har inte omänskligt med tålamod och det ger mig dåligt samvete. För det är aldrig, aldrig Sandras fel. Även om jag bara är mänsklig… Men å andra sidan hjälper det inte henne att jag får dåligt samvete heller…

Nåja, när Göran och Sandra kom tillbaks igen så hade jag andats mig lugn och jag tror inte Sandra märkte så mycket av min trötthet. Jag blev iaf inte arg på henne och det känns huvudsaken. Att jag gick omkring här i min ensamhet och morrade skadade ju ingen :)

Sen testade jag med att svara Sandras oro för maten i skolan med att hon skulle fråga läraren när hon kom till skolan som idag. Och vips försvann oron och nästan allt gnäll! Att jag inte kom på det tidigare dårå!...

Efter det blev det faktiskt en ganska lugn eftermiddag, med film och klippa i kataloger. Bra! Och då ringde läraren så vi fick reda på maten och det nya schemat, och efter det var det inga som helst problem längre. Där ser man så viktigt det är att Sandra får klarhet.

Men imorse var det oroligt igen och Sandra var skör med ett par mindre utbrott som följd. Fast jag är säker på att det försvann när hon väl kom iväg i taxin, så jag brydde mig inte om att ringa skolan och förvarna. Några större krav skulle inte ställas på henne idag ändå, så det gick säkert bra.


Det är iaf härligt med skoldag igen, tycker vi alla i den här familjen! Vi överlevde ett helt sommarlov och ser nu fram emot en lång period med vanlig vardag och inarbetade rutiner, som i sin tur får Sandra lugn och harmonisk. Ja, för det mesta iaf :)

Egentligen tycker jag att barn med autism, och liknande svårigheter, skulle få slippa så här långa lov som bara ställer till det för alla. Eller, för dom flesta iaf... Det vore mycket smidigare att dela upp ledigheten över hela året om det nu måste vara så himla mycket ledigt överhuvudtaget.

Men nu är det som det är, så det är bara att gilla läget och göra det så bra det nu går. Och sommarlovet har varit fantastiskt härligt också, det har det visst det! :) Faktiskt mest härligt och det beror ju på att vi inte har varit långlediga, utan att vi har delat upp Sandras ledighet så det inte har hunnit bli jobbigt för henne. Tack och lov att fritids och korttids finns och att det funkar så himla bra där!

Sen hade vi en noga planering för sommaren också, och den höll bra hela vägen. Det är t.o.m. så att vi inte har hunnit göra en hel del av det vi hade planerat, och det är ju bara bra. För vi måste ju alltid ha ett gäng reservplaner och olika planer för olika väder och humör. Så att en del utflykter inte hanns med betyder bara att vi hade lyckats med all planering.

Idag hade jag helst velat ”bara vara” och liksom njuta av ingenting, men vi var tvungna att åka och handla så jag får ”bara vara” imorgon istället. Visserligen erbjöd sig Göran att handla själv, men det kändes schysst att följa med. Det underlättar ju att storhandla om vi är två.

Nu är handling, mat och alla förberedelser gjorda, så nu tänker jag iaf ”bara vara” de sista två timmarna innan Sandra kommer hem. Det ska bli kul att se hur hennes efterlängtade skolstart har varit. Hoppas nu hon orkar resten av veckan med.

2 kommentarer:

Photo by Maria sa...

Ja det där med lov kan ställa till det rejält för de med autism och en del av andra funktionshinder med för den delen..
Jag tycker med att det skall bli skönt att skolan börjar här i morron.. Inte pga samma anledning som du men ändå lite likt.. Man blir trött på att se ungdomarna sova bort halva dagen och sedan gå och såsa resten.. Eller sitta orolig när de är ute halva natten.. Så skönt skall det bli med de vanliga rutinerna igen, även om inte ungdomarna tycker lika som jag ;-)

Ha nu en bra torsdag..

Kram Mia

Maritha sa...

Det är väl klart att du inte kan vara en människa med övernaturliga förmågor, även om jag tyckar att du ofta är det, utan måste få tappa tålamodet ibland.

Vad bra att det löste sig när hon fick veta det hon undrade.

Ha det gott och sköt om dig!

Kram Maritha