tisdag 29 maj 2012

Tröttsamt

Det tar ganska många korttidshelger innan man är ikapp sig igen när det har varit en lång period av sjukor och ”akuta måsten” Om man inte ens kan prata med varandra på flera veckor så har man ju en del att ta igen sen, när man äntligen har lite ledig tid. Städa, ringa samtal, förbereda, handla, vila, träffa vänner… Och, inte minst, bara vara utan tider och planering. Efter en hel vår med mest sjukdomar så känns det som att man skulle behöva en hel semester att komma ifatt på.

Därför blev det lite tröttsamt nu, även om det bara är en enkel liten förkylning och egentligen ingenting alls att bli trött av. Om jag bara hade hunnit ifatt och blivit pigg innan.


Vänner säger ibland att det är skönt när barnen är lite småkrassliga så dom kan vara hemma och mysa lite, och få lite gjort som ju är svårt att hinna med i vardagen med heltidsjobb och så. Jag tycker det låter mysigt :) Men här är vi ljusår från att mysa när vi sjukar, och vi hinner ingenting. Men förhoppningsvis har vi snart vanlig vardag igen, och då kommer vi ju ikapp oss, för vi var på god väg. Och vi har ju ganska mycket ledigt om alla är friska.

Man är så tacksam över att vi är två vuxna, för det innebär ju att en av oss iaf kan åka och handla det nödvändigaste när det behövs. Och vi kan ju skriva lappar till varandra när det är nåt viktigt vi behöver diskutera, och som inte kan vänta tills vi är lediga nästa gång. Och vi kan turas om lite när tålamodet tappas. Men blir det en lång period utan rast så blir vi helt slut.


Jag pratade med en bekant en gång, om trötthet och att inte orka gå ut och roa sig alla gånger. Hon tyckte att man var tråkig om man valde tv-soffan före en fest.

Ja… Alltså, jag älskar ju fester och så va, och brukar faktiskt välja det om jag kan (om det funkar med Sandra) men har man varit riktigt trött, på gränsen till utmattad, så kanske man inte riktigt kan välja alla gånger. Men det höll hon inte med om, det var bara att ta sig i kragen och gå ut, annars skulle man ju bli gammal i förtid, tyckte hon.

Då svarade jag liksom inte mer. Kände bara; Grattis, du har aldrig varit trött på riktigt! För det är skillnad på trött och trött. Nu i vår, t.ex. har jag varit ganska ”under-isen-trött” och därför känns den här yttepyttiga lilla förkylningen som att ramla ner en massa pinnar på stegen innan jag hann upp.


Men, vi är ganska duktiga på att ”intensiv-vila” när vi får tillfälle, så vi är snart pigga igen :) Det var värre förut, för sisådär 10-15 år sen, innan vi fick korttids och assistanstimmar. Då var det faktiskt riktigt nära att vi separerade. Man måste hinna med varandra om man ska orka hålla ihop.

Och man måste ut och roa sig också (om man tycker om att roa sig, förstås) men inte när man är som en trasa och bara orkar glo på tv, även om det inte är nåt att se där. Och inte när man är så slut att man bara kräks så fort man är vaken… Då finns det liksom ingen krage att ta sig i.

Men för oss börjar livet i det stora hela (även om det kommer bakslag som nu i vår) att fungera, och då har man ju orken. Då gäller det väl mest att kunna planera in den där egna tiden till roligheterna som ligger där och väntar på en. Det är iaf min plan :)


Det är väldigt mycket bättre nu, än vad det någonsin har varit. När vi precis började med korttids så kunde vi inte ens planera nåt när vi var lediga, för Sandra blev nästan alltid sjuk innan hon kom iväg till korttids. Vi fick nästan alltid avboka om vi hade vågat bokat nåt.

Så är det inte nu. Nu kan vi nästan räkna med att vi kommer iväg på det vi har planerat. Kommer vi inte iväg nån gång så är det inte oftare än för andra familjer, för sjuka blir ju alla ibland. Får vardagen bara rulla på, så är vi snart ikapp oss och orkar göra massa roligheter när ”måstena” är klara :)


Sandra är ju skör, som hon brukar när hon inte mår bra. Ja, som vemsomhelst som inte mår bra… Fast tyvärr har jag inte det tålamod som krävs efter ett par dagar med gnäll och tjat om det mesta.

Äär iintee sjuuk! Viill baadaa! Deet äär baadväädeer! Viilkeen daag äär deet skoolaa? Jaag äär friisk nuu! Seen äär deet seemeesteer! Äär iintee tröött! Viill ååkaa påå seemeesteer! Osv osv. Om och om igen. I all oändlighet. Eller, ja det känns så iaf.

Igår kväll rann det över och utbrottet som kom var helt och hållet bara mitt fel. Sånt känns inte bra nånstans, när Sandra gör så gott hon kan (och ju inte kan lika mycket när hon är skör som när hon mår bra) och jag ställer för höga krav på henne, och sen tappar tålamodet för att det inte går bra :(

Men vi blev vänner igen och mer kan man ju inte göra när skadan redan är skedd. Sandra var jättetrött och då måste man sänka kraven. Det vet ju jag.

Sen var det Görans nattning och det tackade jag för. Han hade mer tålamod och allt gick bra. Sandra somnade lika snabbt som kvällen innan och har sovit bra inatt. Skönt!

Idag åker Göran och fixar veckohandlingen, och vi tar det lugnt Sandra och jag. Hon har delat med sig av sina förkylningsbaciller så det blir väl en till dag med mindre tålamod än vad som behövs, gissar jag. Vi satsar på film, det brukar funka bäst på såna här trötta dagar.


Jag önskar alla som kikar in här en härlig dag!

♥ Kram ♥

9 kommentarer:

Annika N sa...

Hoppas ni får en lugn och fin dag, håller iaf tummarna på att det blir så ;-) Krya på er <3 Kram Annika

Åsa sa...

Skickar en kram o jag hoppas det här bacilluskandet går över fort nu så ni kan få göra annat!

Kramar <3 Åsa

Anonym sa...

Tycker du beskriver så bra hur tröttsigt allt kan vara, då man inte orkar ett endaste dugg... Där bara att kliva ur sängen är en prestation på hög nivå.
Vi har inte levt ert liv, men haft det fruktansvärt kämpigt under måååånga år med en superallergisk dotter som vi många ggr inte trodde skulle överleva. Nätterna igenom var vi uppe och hade klippkort på sjukhuset, ngt normalt familjeliv var inte att tala om... Man fick vara glad om en dusch kunde klämmas in.
Då fick jag/vi ibland samma oförstående kommentarer som du fick / får av människor som själva knappt aldrig varit sjuka eller att barnen haft snuva.... Man blir lite ledsen i hjärtat då, samtidigt som man inser att ' folk kan inte förstå ' då se inte levt mitt liv, utan tror allt är att ' bara göra '
Avskyr ordet ' ta dig i kragen ' !!! Vilken krage???? Den finns inte när man är uttröttad och utmattad !!!!
Tycker ni är fantastiska och önskar verkligen att livet blir lite enklare och att Sandra får må så bra hon bara kan.. Hoppas du och Göran också kan få lite mer egen tid <3
Kramar om och sänder tankar fyllda av hälsa och ny energi <3<3<3 Kram Lisa ( fb )

Bellan sa...

Åh gumman! Den där förkylningen behövde ni ju inte efter allt ni haft den senaste tiden. Så bra du beskriver tröttheten - skillnad på trött och trött - ja, det ska alla veta att det är STOR skillnad!

Krya på er nu och sen får det bli sol och bad och bara vara friska så ni kommer ikapp er!

Kanonfina bilder idag (som alltid)!
Kramar om i massor och skickar med lite tålamod ♥

//Bellan

Anonym sa...

Ojojoj, jag håller bara med. Den människan kan in te ha varit riktigt riktigt trött. Tur att du inte tar dig i kragen och bara kör på för det är då, när man inte lyssnar på kroppen som man bränner ut sig. Vilken tur att du kan turboboosta vila, jag försöker också ta varenda tillfälle till det jag med och det hjälper. Har sedan jag fick barn, för snart 20 år sedan (barnen är födda 92, 94 & 03) totalt valt bort fester och sådant. Visst någon gång i bland kan det vara kul men jag är hellre hemma för då slipper jag sova ikapp =) Tråkig tycker jag inte att jag är men skulle jag gå på en fest som jag inte orkar med......då skulle jag vara tråkig.
Kram
/Magdalena

Maritha sa...

Kan inte tänka mig att du ens använder kragkläder, orkar man så orkar man och orkar man inte så blir man inter alls gammal i förtid av att sitta framför Tv:n när man är trött!!! En del vet inte vad det innebär att vara TRÖTT!!!!!

Hoppas sjukan går fort över för den kändes lite onödig efter alla ni haft redan!

Krya på er kramar <3

Maritha

Birgitta sa...

Du gör så gott du kan och det gör du väldigt bra, som jag kan förstå utan att ens varit i närheten av din situation. Ibland behöver man bara få ramla ihop i en hög framför TVn och halvsova för att orka gå och lägga sig!
Ha en go dag!
Kram Birgitta

Tina sa...

Bra skrivet ! Har man varit trött, ja nere på cellnivå som de sa till mig en period. Då finns inte ork tyvärr till roligheter ibland. Man måste ha nästippen åtminstone över ytan för att få ut nåt av det.
Krya på er kramar kommer här !

Annelie L sa...

Snälla gumman, den förkylningen var väl inget du/ni behövde.
Som sagt, den "vännen" har verkligen inte varit TRÖTT, på riktigt någon gång...för då finns det inga kragar i världen som kan få en att ta sig upp och ut bland folk, då finns ju inte ens orkan att höra vad man själv tänker...
Inget dåligt samvete för att du inte har tillräckligt med tålamod vissa dagar och vid vissa situationer...du gör så gott du kan och det är tillräckligt.
Kram finaste