fredag 5 november 2010

Lite nu och då

Jamen nu funkar bredband och telefon igen. Det var ju som jag misstänkte, dom håller på å gräver i gatan utanför, för fjärrvärme… Så hade dom glömt att det brukar gå lite andra ledningar under asfalten, lixom… Men nu är det iaf fixat!

Och nya lilla ”hjälp-schemat” invigdes igår morse!


Det funkade kanon! Sandra bredde sina mackor själv, med alldeles lagom mycket smör på :) Glad och stolt över att kunna göra rätt helt själv. Toppen! Tack än en gång, Patricia!

Göran jobbade igår, så jag stoppade favvo-musiken i örona och tog en rask prommis på en timme. Solen sken och det var riktigt skönt att komma ut en sväng, även fast jag inte hade sällskap.

Sandra mådde bra när hon kom hem och var ganska lugn redan från början. Hon brukar annars vara lite skör ett tag, tills hon kommer till ro här hemma. Eftermiddagen och kvällen flöt på utan några problem och vi njuter av varje dag som är lugn nu innan julstressen kommer ikapp lilla damen.

Lenaeff hade lite funderingar om det är vanligt att personer inom npf gillar starka klara färger. Ja, jag vet inte, men det är inte omöjligt eftersom såna färger är tydliga. Sandra använde bara svart när hon var mindre och vi tror att det berodde på just det att det är en tydlig färg och att det syns ordentligt på ett vitt papper. Bara det att när hon färglade i målarböcker, och målade svart i alla fält, så blev det inte så tydligt längre…

Anonym efterfrågade lite om hur Sandra var som person när hon var liten, så jag tänkte att jag skulle berätta det nu då :)


Sandra har alltid varit en glad tjej. Ja, när hon har mått bra då, förstås… Det har ju varit jobbiga perioder, men i det stora hela så är hon en glad tjej. Hon var sen i utvecklingen så vi fick ofta vänta ganska länge på framstegen. Men dom kom ju, så småningom :)

Hon lärde sig gå när hon var ca 1,5 år och innan dess så var hon ganska stillsam. Hon kröp aldrig, utan hoppade fram på rumpan, när hon väl tyckte att det var värt ansträngningen ;) Hon satt där hon satt ganska länge, och hon var allmänt nöjd med tillvaron.

När hon väl blev stadig på benen så knatade hon gärna runt, men var inte så särskilt nyfiken av sig och hade inga större behov av att gå på upptäcktsfärd. Hon var inte speciellt intresserad av sina leksaker och stökade inte till i sitt rum. Rev inte ner och hittade inte på bus.

Men hon gillade att klä ut sig…


…och hon har alltid älskat skor.


Skohyllan var nog det enda stället hon stökade till lite på. Hon rev ner alla skor och drog ur alla skosnören.

När hon var mellan 2 och 3 år, sisådär, så var vi på nåt museum i Danmark, med akvarium. Hon var inte ett dugg intresserad av fiskarna, däremot kröp hon på golvet och... ja, drog ur folks skosnören…

Ja, det var väl Sandra som liten i stora drag. En glad, nöjd och go unge, kort sagt. Nu önskar jag er en fin dag och trevlig helg!

Kram!

5 kommentarer:

Maritha Q sa...

Vad bra att du fick det braiga tipset om smöret på mackan och att det funkar.
Skönt att få hem en lugn tjej!

Kramar Maritha

Annelie sa...

Va gött att dina läsare kan komma med tips som inte ni alltid själv tänker på..
Du är sååå härlig, ärlig och öppen i din blogg.. så kan folk så hjälper de er gärna.

Stor kram till en underbar gooo vän.. // Annelie
<3 <3 <3

Lenaeff sa...

Godförmiddag!
Vad skönt att Sandra är så harmonisk just nu.
Tänkte på det med att Sandra inte stökade till eller hittade på bus. Jag känner igen det från Junior. HAn lekte aldrig med sina leksaker som liten,utan han städade mest. Om det var framplockat något så skulle det tillbaka på sin plats.
Vad duktig du är som går ut och går så mycket.
Ha en bra dag!
Kram Lena

Patricia sa...

Men åhh, blir ju så glad så det kommer tårar när jag läser att smörbilderna funkar för Sandra ... så kul att kunna bidra med något ... hi hi
En stor kram till henne!!

Det här med mina glasögon ... den progressiva delen är gjord för terminalarbete och läsning (oftast samma sak för det är ofta samma avstånd) och den övre delen för synen på lite längre håll. MEN jag ser så bra på långt håll att jag kan inte ha dem om jag ska gå ut och gå t.ex för då ser jag bättre utan, så jag ska inte ha mina hela tiden utan det är progressiva läs/terminal-glasögon kan man säga, så det blir ett evigt släpande på dem tyvärr. Hon sa att jag kan prova längre fram att ha dem hela tiden om det funkar men inte i början...vi får väl se ur det går ... =)

PS! sötare unge en Sandra när hon var liten får man leta efter... =)

Ha en toppendag!
Kram Patricia

Photo by Maria sa...

Vad kul att "smörbilderna" funkar, måste kännas gott för Sandra att göra rätt alldeles själv :-)

Ha nu en bra helg..

Kram Mia