torsdag 25 november 2010

Det rör på sig

Jag fick tag på rätt ställe, angående datahjälpmedel, igår. Så nu är vi på väg åt rätt håll. Idag ska rätt person ringa också, blev jag lovad, för hon var ju så klart inte anträffbar när jag ringde. Men det hör väl nästan till ;) Vi får väl se om hon ringer den här gången eller om jag får jaga igen… Lova att höra av sig gjorde dom ju redan för två veckor sen, menar jag.

Ja, sen ska det till ett möte, troligtvis, och bedömas och förhoppningsvis godkännas och sen ska remiss skickas och sen tror jag vi bara har att vänta på svar då. Kanske…


Fotot är från -08


Maritha undrar hur dom gör med julen i skolan och på korttids. Vi har ju sån tur att både skolan och korttids är duktiga på att se varje individ och anpassa så gott det går för alla. Så julen tonas ner även där för Sandras del. Ja, det är ju fler som blir stressade så dom jular inte speciellt mycket, och på korttids tror jag knappt dom har nånting.

I skolan gör dom väl lite och Sandra brukar vara med på det hon fixar för stunden. Stöpa ljus, göra godis, baka pepparkakor…



…och pyssla. Den här fina granen gjorde hon i skolan förra julen, tror jag.


Egentligen skulle det vara bra om det inte var nåt sånt alls i skolan heller, men dom har ju fler att ta hänsyn till och det finns alltid möjlighet att göra annat för dom som vill eller behöver det.

Agneta undrar om vi fortfarande provar oss fram när det t.ex. gäller julen, eller om Sandra klarar det bättre och bättre, och om vi vet hur vi ska göra efter alla ”inte lika lyckade jular”

Men vi får alltid prova oss fram och när det är saker som inte kommer så ofta, så hinner det hända en del med Sandra mellan gångerna. Så det som funkade ett år kanske inte funkar nästa, och tvärtom.

Att Sandra klarar saker bättre och bättre beror inte bara på utvecklingen. Vissa saker får hon svårare med också. (Eller om hon har lättare för att uttrycka att det är jobbigt?) Men hon klarar mer om vi anpassar det ordentligt, så det är största anledningen till att det går bättre för varje år. Tar vi bort anpassningen så faller Sandra direkt. Vi lär oss hela tiden och måste anpassa allt vi gör efter Sandras humör, mående och utveckling.

Nu får ni ha en bra dag! Jag tänkte vi skulle knata iväg och hämta Görans iPhone som kom igår, så jag kan överta den sen... Japp, så får det bli, helt enkelt :)

Kram!

P.S. Missa inte länktipsen jag skrev igår.

7 kommentarer:

Maritha sa...

Jag har läst de länkar du hade i förra bloggen och jag blir bara matt av att läsa om det motstånd som verkar råda med olika instanser där ni ska få stöd!!!!!!!
Takc för att du gjort mig medveten om detta problem, jag kommer att tänka på det i olika sammanhang.
Skönt att det är anpassar för barnen med mindre julstress, även jag utan diagnos blir ju stressad av allt juligt omkring mig. Har skpiiat många "måsten" runt julen och gör bara det jag tycker är roligt.

Ha det gott vännen!
Kram Maritha

Anonym sa...

Godmorgon min vän!
Hoppas att den där människan hör av sig idag och att ni kan få till ett möte innan Sandra lärt sig läsa själv, hi hi!
Sen kan du ju se till att Göran fixar igång iphone´n innan du lägger beslag på den. Jag menar, vad ska han med den till *skrattar*
Ha en fin dag, Kramar til dig och familjen//Lena

Annika N sa...

Så jobbigt att det alltid ska ta sådan tid och svårt att få tag i folk när ni vill ha hjälp :-( man kan bli tokig på sånt !!! Vilken jättefin gran Sandra gjort. Så då har du fått en för tidig julklapp ;-))

Ha en superfin dag vännen !!! Kram Annika

P.S ska nog ta en liten titt på de andra bloggarna du länkade till...Tack :-)

Photo by Maria sa...

Svänger inom och önsar er en bra dag och för att säga att ni är så jäkla bra..
Nånstans tror jag på några ord från en dikt jag läste en gång, att det finns någon som väljer ut föräldrar till dessa speciella fina barn.. Föräldrarna är handplockade för att dessa barn skall få de bästa..

Kram Mia

Unknown sa...

Ja det är sannerligen en balansgång. :)
men så bra att både skola och korttids vertkar bra och ser till varje enskillt barn. *L*

Ha en skön dag med Görans telefon.. hihi!!

Kramar om!

Bellan sa...

Jadu Nina, livet är ett långt lärande med de här barnen. De förändras ju och vi får följa med. Anpassningar som funkade igår kanske inte funkar idag... Sen tar det också tid för oss föräldrar att lära oss vad diagnoserna innebär - innan allt faller på plats. Men ni har kommit långt och är jätteduktiga med Sandra!

Ha en fin dag, kram, kram!
//Bellan

agneta sa...

Tack för dina svar, det är så att man går och funderar hur det kan vara! Ni är ju fantastiska och jag är tror som Mia, att ni föräldrar är handplockade till dessa barn med extra behov!NI ÄR ENORMA! Kram till alla er!<3<3<3<3<3