tisdag 9 november 2010

Framtidsplaner

Mötet på kommunen gick jättebra. Det kändes så skönt den här gången, för det rör på sig och det händer grejor och det kommer bli bra!

Två boenden är på G, även om inte Sandra kommer att få plats där då, vad det ser ut just nu iaf. Hon ska ju inte flytta hemifrån än på ett bra tag. Men det som känns bra är att dom har tänket! Så det känns lugnt inför framtiden både vad det gäller boende och daglig verksamhet. Dom har fattat att det måste individanpassas och bara det! :)


Vi ska ha uppföljningsmöte om ett år igen, men igår fick vi det besked vi ville ha. Sandra kommer att få det hon behöver när det blir dags! Såå sköönt! LSS-handläggaren sa att det ju var självklart att personalen ska ha kompetens och att boende och verksamhet ska vara individanpassat. Egentligen kunde mötet ha varit slut med det. Det var bara det jag ville höra. Det känns otroligt skönt!

Så mycket lugnare det blev nu när vi känner att Sandra kommer att få det bra i den kommun som vi bor i, och vi slipper leta efter andra verksamheter och vi slipper flytta. Nu är det inte heller så bråttom utan vi kan ta en sak i taget, så Sandra hinner landa.

Det är ju en stor trygghet som försvinner när skolan slutar så det känns viktigt att vi är förberedda på det. Skolan är ju Sandras liv nu, så det kommer att bli en stor omställning när den dagen kommer. Då känns det bra att inte korttids också försvinner, samtidigt, utan hon kan bo hemma, och ha allt annat kvar som vanligt, tills den dagliga verksamheten är trygg.

Sen när allt har landat så kan det bli lagom att börja med ”flytta hemifrån träningen” som säkert kommer att ta sin tid innan den är klar. Men det får ju ta den tid Sandra (och vi) behöver, förstås.


Efter mötet tog vi en liten prommis, men vi började bli hungriga så vi gick inte så långt som vi brukar. Soligt och fint, men kallt var det, så efter maten sen så värmde vi oss i bastun. Ja, efter det gjorde vi inget annat än att bara hade det gott.

Vi får väl se vad det blir av idag, men troligtvis ingen prommis för dom lovade snöoväder. Vi åker kanske och handlar istället, det ska ju göras det med.

Må gott, allihop!
Kram!

9 kommentarer:

Lenaeff sa...

Vad skönt med alla positiva besked från mötet. Jag kan tro att det kändes lugnande att de har rätt tänk och att alla är ute i god tid. Du ska se att Sandra kommer att klara av flytten bättre än ni när den dagen kommer ;)
Man blir ju lite hönsig när man har barn som behöver lite X-tra, (iallafall jag).

Nu får ni ha en skön dag oavsett väder!
Kram Lena

Mia sa...

Gud vad skönt!! Ni verkar bo i en riktigt bra kommun. Klart man oroar sig för framtiden och man vill ju att ens barn ska ha det bra och att man finns nära.
Stora glädjekramar!

Bellan sa...

Vad härligt! Då kan ni slappna av och behöver inte oroa er så mycket för Sandras framtid. Skönt att det kommer ordna sig.
Du har säkert skrivit det, men när tar skolan slut för Sandra? Hur långt har hon kvar?

Ha en underbar tisdag (trots snöoväder)!
Kram, kram! //Bellan

Annika N sa...

Jätteskönt att allt ordnar sig till det bästa för Sandra och att ni inte behöver flytta.

Ha så mysigt på er helg !!! Kram Annika

Nattmia sa...

Vad skönt att allt gick bra.. Men jag tror att kommunerna har lärt sig mer och mer och ser vad som bör finnas och lyssnar på de som kan :-)

Ha nu en fin fortsatt dag..

Kram Mia

Okki sa...

Va skönt att det gick bra på mötet.
Hur ser gymnasietiden ut hos er?
Hos oss har vi ett 4 årigt program som är
just individ anpassad. Och nu har vi möjlighet att välja till ett 5:e år. Vilket vi, eller det är ju jag som har valt det åt sonen.
Känner oxå att sonen måste landa i en bra daglig verksamhet innan det är dags att flytta.

Kram Okki

Anonym sa...

Det gläder mig att det blev ett så lyckat möte och att du (ni) kunde känna trygghet efteråt! Heder åt kommunen, även om man tycker att det skulle vara självklart för alla ungdomar att få ett eget anpassat boende när den dagen kommer! Kramar om/Agneta

Rosie sa...

Skönt Nina, det ser ut att ordna sig och ni kan ta det som det kommer i lugn och ro.
Kram Rosie

snorkfröken sa...

Klart att allt kommer att bli bra.
Men jag blev ändå lite ledsen när jag läste, varför vet jag inte riktigt.
Kanske för att jag fick en flaschback av hur det var, hur jobbig separationen var.
Men ju bättre förberedda ni och Sandra är, desto enklare kommer det bli.
Det gick bra för mig (jag dog ju inte, haha)
Jag trodde att jag skulle dö men nu är ju allt jättetoppen.
Ha det fint.
Kram!