Ingen julstress än :)

Dom ringde från skolan igår, och bad om telefonnumret till taxichauffören, för Sandra hade råkat få med sig ett par nycklar från korttids, men som hon inte hade när hon kom till skolan sen. Så dom skulle kolla ifall dom låg kvar i taxin.

Hon brukar låna våra nycklar ibland, när det är lite jobbiga situationer. Då flyttas hennes fokus från det jobbiga, till nycklarna, och hon fixar situationen bättre. Förra sommaren var en sån händelse, då hon lånade nycklarna för att klara att gå på toa i husbilen när vi övernattade på en camping.

Plötsligt var nycklarna bara helt borta! Panik! Alltså, nycklarna till både husbilen och hem… Det har aldrig hänt att nycklar eller klocka som Sandra lånar har kommit bort, hon har stenkoll på det hon lånar och brukar vara noga med att lämna tillbaks det. Göran letade precis överallt i säkert en timme. Rev ner madrasser, kollade i alla skåp... Han letade t.o.m. i toan… Ja!

Men efter mycket letande och en del oro så såg vi att Sandra satt och flinade. Hon hade haft nycklarna hela tiden, i bakfickan! Jaja, hoppas nycklarna kom fram den här gången med.

När damen kom hem var hon lite skör i vanlig ordning men landade efter ett tag. Sen var hon go och glad mest hela kvällen och allt gick smidigt och utan några problem, tänk vad bra det funkar när hon mår bra! Och dom nya rutinerna börjar sätta sig nu och gör eftermiddagarna mycket lugnare utan stress. Skönt för oss alla :)

Idag har vi lite ärenden som ska göras medan Sandra är i skolan. Både Göran och jag ska klippa oss, sen åker han och jobbar medan jag fixar ärendena då. Apoteket och lite sånt smått och gott som måste passas på med innan damen kommer hem.

Några av er tyckte att vi var duktiga som var ute i så god tid med julklappsinköpen, men egentligen är det inte så himla i god tid, för Sandra brukar ofta vara både skör och sjuk från ungefär nu, så vi vet inte om vi kan ta oss iväg så mycket framöver. Vi kan ju bara åka iväg när vi har korttids, och vi har ingen aning om ifall Sandra orkar korttids så mycket i december. Har vi tur är hon frisk, men vi kan inte räkna med det. December har alltid varit den värsta tiden för henne.

Görans och mina klappar har vi kvar att hitta, och några andra köper vi inte till. Det blir både dyrt och stressigt varje år, så det har vi lagt ner. Egentligen behöver vi inte köpa till oss heller, men Sandra vill gärna att vi ska ha paket allihop, så vi hoppas att vi hinner få till nåt till oss med.

Damen är ovanligt pigg för att vara så pass nära december, advent och jul. Vi pratade lite om det, Göran och jag häromdagen, att vi sätter inte upp några adventsstakar om Sandra är så här lugn. Det är lixom dumt att locka fram skörheten om man inte måste. Vi får väl se hur det utvecklar sig.

Patricia ville ha receptet på räkröran som vi hade till bakpotatisen, och visst, det är inga konstigheter. Skala massa räkor (ju fler desto godare :)) strimla purjo, hacka dill, blanda med ”vad man har samvete till” vårat samvete sa kesella 1%... och röd kaviar (efter smak, vi brukar ha två burkar kaviar till två små burkar kesella) och om man vill, vilket vi vill, lite fryst majs :) Blanda och spä med vatten om ni har kesella, eftersom den är ganska tjock.

Önskar er en fin-fin torsdag, gott folk!
Kram!