fredag 4 mars 2011

Vanor och ovanor

Vi köpte mesost till Sandra sist vi handlade. Det är hennes absoluta favorit! Men hon får det inte så ofta. Man måste ju tänka ett steg längre jämt så det är inte bara att avvika från rutinerna huxflux, lixom. Det blir nästan alltid konsekvenser om man inte följer rutiner och vanor.

För vi vill inte ha problem med maten igen, med vanor som är svåra att bryta och så. Får Sandra sitt favoritpålägg för länge så är risken stor att hon inte accepterar nåt annat sen, och då har vi ett problem. Därför är vi noga med att variera det som går att variera. Sandra gillar ju det mesta i påläggsväg så hon får lite olika mest hela tiden. Men oj så glad hon blev över mesost igår :)

Efter skolan var damen go och glad. Hon är verkligen inne i en bra period nu igen, efter den jobbiga vintern med alldeles för mycket ledigt. Det märks att vi har vardag nu och det mår hon ju bäst av.


Men jösses vad Sune håller på då! Visserligen är det mars nu va, men… han är ju kastrerad ju! Eller? Man undrar om veterinären gjorde nån liten miss, kanske? ;)


Han var lika jobbig förra våren, nämligen. Keligare än nånsin och stryker sig runt, runt vid fötterna vart än man försöker gå. Och sova tycker han inte man ska göra om nätterna… Då hoppar han upp på magen och börjar trampa och spinna så det mullrar i hela sovrummet. Eller så sätter han sig bredvid huvudet och buffar. Tur vi har en sovrumsdörr att stänga!


Han längtar förstås ut och känner väl att det börjar närma sig vår :)

Annelie L undrar om jag hade långt hår när jag var bondmora på maskeraden, eller om det var lösflätor. Nej, det var allt mitt riktiga hår :)

Avslutar med en bild från 1970 då jag var 3,5 år.


Före säkerhetsbälternas och bilkuddarnas tid :)

Må så gott och ha en skön fredag.
Ja, å så tävlingen för er som inte kikar in så ofta, eller är nya här. Klicka på tulpanerna uppe till höger så kommer ni dit. Och stort tack till alla som hittills har skrivit!

♥ Kram ♥

7 kommentarer:

Annelie L sa...

Godmorgon du fina,
Så du har har haft så långt hår du, jag tycker det är så roligt att se dina kort från "förr", man får ännu mer känsla av att man känt dig alltid. Du är så fin på korten och så himla gullig som liten. Sandra är dig upp i dagen, det syns verkligen vem som är hennes mamma.
Det är konstigt det där med katter, de längtar antagligen lika mycket efter våren som vi gör...kastrerade eller ej.
Önskar dig en helt vanlig skön vardag så du får krafter till helgen då du jobbar fulltid utan rast.
Ta väl hand om dig och gör bara det du vill, under din lediga tid.
Kram Annelie

Anonym sa...

Men vilken fin bild på Sandra, det riktigt lyser om henne.
Tänk att man måste tänka på allt, men vad skönt att hon ändå äter det mesta. Jag kan tro att det är skönt att hon kommit in i vardagstrallen igen, ja och ni med förstås.
Men Sune då :-) Min katt som jag hade var också så där "knäpp" trots att jag hade betalat för kastrering, men vem vet...
Söt liten tjej på slutet här!
Ha en fin helg nu och kram på dig min vän//Lena

Nattmia sa...

Gott att få sitt favvopålägg ibland :-) Fast jag förstår ju inte hur hon kan tycka om mesost, det tycker jag är vedervärdigt.. men tur vi har olika smak :-)

Kollade vad det blev för tid på det inlägg jag lade in igår, ja bara för att se om tiden på inlägget blev när jag startade det eller när jag avslutade det, och det blev det senare.. Det blir det datum och tid som det är när du skickar iväg det :-)

Ha nu en fin fredag..

Kram Mia

Patricia sa...

Förstår att Sandra gillar Mesost, det är ju jättegott .. =D

Jag tror inte kastrering i sig påverkar djuren så jättemycket, de gör ju bara att de inte kan föra sina gener vidare så att säga .. hi hi.

Alltså, det är helt otroligt va Sandra är lik dig .. så kul att se dina gamla bilder för då blir det så påtagligt .. =)

Ha en bra dag!
Kram Patricia

agneta sa...

Håller verkligen med om att Sandra är en kopia av dig som liten, en riktigt go´ lintott! (Ja, ni är lika nu med förstås). Vill önska dig en riktigt skön fredag och hoppas ni får en varm sol! Kramar om <3

Maria sa...

Ja jag tror också at det är bäst om man varierar så mycket som möjligt.
En tid kunde inte sonen äta smörgås om vi inte hade marmelad hemma tex..

Mesost och messmör är man ju uppvuxen med. Här nere i skåne har de däremot aldrig hört om de. fast dom har ju andra konstigheter för sig å andra sidan, som saftsoppa på julgröten...hihi!

Och jag blev jättesugen på messmör, var väldigt länge sen jag hade de hemma. Så det blir nog en burk vid inhandlingen idag.

Ha en fin fin dag! Kramar om!

Bellan sa...

Klokt och förståndigt tänkt det där med pålägget. Gäller att inte försämra nåt som fungerar bra. Messmör hade jag på varenda macka under min uppväxttid, en favorit med andra ord!

Vad full i skratt jag blir när jag läser om Sune här! Oswald är heltokig nu, trots att han är kastrat. Igår gapskrattade jag och sonen flera gånger åt honom. Han sprang ut (innätad veranda) och in, uppför trappan som en elefant, nerför trappan och ut och in igen i en rasande fart. Helgalen med andra ord! Men visst är det roligt med katt?!

Skönt att Sandra är i harmoni igen. Då får ni pusta ut ett tag och njuta av er vardag (trots att det är helg nu).

Fina bilder du visar!
Kramar om er!
//Bellan