Jag måste
rensa. Rensa, rensa och rensa. Det ligger kom-ihåg-lappar i hundratals högar
nu, känns det som. Viktigheter som absolut inte får glömmas hamnar i en ny hög
för att inte försvinna i mängden av alla andra viktigheter i alla andra högar…
Det är
mycket som ”hänger i luften” och många frågetecken, och bakom varje ”kom-ihåg”
finns ju nåt jag inte får glömma. Håhåjaja.
Jag tänker
att det är dags att börja rensa, och få ordning i oredan. För det ska ju bort
sen och det lär ta sin tid innan alla högar är genomgångna. Får vi igenom det
vi ska söka, i form av anpassningar, så ska det bli tvättstuga åt Sandra där
jag nu har mitt kontor. Och, ja… det är nog lika bra att börja rensa, som sagt.
Tack för
tips om att kontakta räddningstjänsten ang. utrymning från övervåningen. Jag
har mailat dom så får vi se om dom vet ifall det finns några hjälpmedel och
vart man isf får tag på sånt. Börjar det brinna i trapphuset, eller på
bottenplan, så är enda vägen ut genom ett fönster och det är för högt att
hoppa. Det känns ju inget vidare att sätta upp en stege som Sandra inte klarar…
Så vi hoppas det finns nåt annat istället, så alla kan ta sig ut om det behövs.
Gårdagen
började med arga humör hos damen och hon ritade ett eget seriesamtal med två
ansikten och gjorde ett kryss över det ena. Hon sa ”Sätt kryss över arghumöret”
Det kan ju
tyckas lite bra, på ett sätt. Att hon använder sig av metoden som vi använder
när vi vill tydliggöra nånting för henne. Men, det känns inte bra när hon
använder det för att ”ta bort sina egna känslor” liksom. Är man arg så finns
det ju oftast en anledning. Hon måste få känna sina känslor. Däremot
kan hon fastna i gnäll ibland och behöva lite hjälp att komma ur det. Men man
måste ju kolla orsaken och bemöta den.
När hon
gick i den första skolan (särskolan som inte klarade anpassningarna hon
behövde) så sa hon ”Jävla XXX” (XXX=en lärare). Läraren tog då fram papper och
penna (Sandra var 5-6 år och kunde inte läsa, kan fortfarande inte läsa och har
i vissa fall en förståelse på en ettårings nivå).
Läraren
ritade två streckgubbar med pratbubblor. I den första pratbubblan skrev hon
”Jävla XXX” och kryssade över bilden. I den andra skrev hon ”XXX är snäll”
Ursäkta
mig, men vilket j***a sätt rent ut sagt! Om nu Sandra var arg på XXX så ska hon
väl inte behöva säga ”XXX är snäll”?!! Så måste man kanske använda ett
hjälpmedel som personen i fråga förstår?! Så jädra opedagogiskt, det behöver
man väl ingen specialistlärarutbildning för att fatta! Dom sa även till Sandra flera
gånger att hon inte skulle svära så tillslut frågade jag dom om dom först hade
lärt henne alla svordomar, så hon visste vilka ord hon inte fick säga…
Ni som
följt min blogg vet att vi bytte skola sen, och att Sandras skolår efter det är
hennes bästa år. Och att det är dom åren vi har med oss nu när vi skapar
trygghet igen, med hjälp av gemensam klokskap och allt jag lärde mig av lärarna
där :)
Duschningen
var jag lite orolig för, eftersom Sandra är påväg in i nån slags panik över
badkarsproppen, som jag skrev igår. Så jag hade gjort upp en noga plan i huvet
innan, för att försöka hitta rätt anpassningar och få henne lugn i badet. Och
det gick jättebra! Vilken lättnad.
Jag tror
att hennes reaktion beror på att det har varit mycket förändringar för henne
nu. Det är två kvällar i rad som vi har satt in externa assistenter i
dusch-rutinerna och det har bara gått några veckor. Så det är inte konstigt att
det stökar till det för henne. Det är ofta så med nyheter, att dom fungerar
jättebra i början och det är då man lätt kör på för fort. Då kommer ett bakslag
och det misstaget har vi ju gjort många gånger, trots att vi är medvetna om
det. Så egentligen är det inte konstigt att dom som inte känner Sandra kör på
mer än hon orkar när vi föräldrar åker på dom nitarna fortfarande.
Men, vi
backar lite nu och låter Sandra komma ikapp igen, så ska det säkert gå bra
snart. Jag funderar ju en hel del på alla förändringar som väntar. Hur
försiktiga vi än är så kommer det bli en jobbig tid. Jag vet inte ens i vilken
ordning det är bäst, men dom funderingarna tar vi i ett annat inlägg.
Nu har det
varit full fart här ett tag, så det har tagit sin tid att få det här publicerat
även om det var färdigskrivet för länge sen ;) Sandra tog en halvtimmes
sovmorgon vilket betyder att vi har en halvtimma kvar innan vi är i fas med
tiden. Jädra sommartid att ställa till med oreda i röran. Vi har klarat av lite
utbrott också och det märks att damen inte är riktigt på topp just nu.
Må bäst!
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar