Låsningar och lösningar

Efter mitt lilla utbrott här i bloggen igår så ringde Göran upp den där vårdcentralen igen, och talade om att nåt läkarbesök för Sandras del blir det inte tal om. Vi ska ha intyget hemskickat till den 11/11 och läkaren ska ringa den 7/11 om det är några problem angående det.

Ja, vad säger man. Tredje gången gillt har ju passerat för länge sen, men skam den som ger sig. Sekreteraren lovade den här gången också och nån gång ska hon väl hålla sitt löfte, kan man tycka.

Nog om det! (Men jag hoppas att jag slipper bli irriterad fler gånger på den där vc, hab och saknade intyg) Mötena i torsdags gick jättebra och vi redde ut dom sista frågetecknen, förutom ett par saker som vi får ta med LSS-handläggaren på mötet med henne nästa vecka, om alla är friska så det blir som vi har planerat.

Igår passade jag på att fixa lite nya schemabilder och ”veckodagar” som Sandra behöver på DV.

Mitt i fixandet så gick laminatmaskinen sönder, och det går ju inte för sig. En sån måste vi bara ha, och helst direkt då, om jag skulle kunna fortsätta med fixandet. Så Göran fick sätta sig i bilen och åka iväg och köpa en ny på en gång. Tur vi är två! J

Sandra funkade rätt okay, men lagom till kvällsbadet tog det stopp. Det låste sig och hon blev stående där hon stod. Då gäller det att ha tålamod, för såna låsningar brukar sluta med utbrott när damen börjar bli för trött.

Det är därför vi måste försöka hinna klart med alla ”måsten” innan tröttheten kommer, och det brukar gå bra även om vi måste vara klara ganska tidigt i vanliga fall med. Klockan sju bör vi vara klara, senast. Ja, alltså inte så att hon ska sova då, hon brukar inte somna förrän mellan 22 och midnatt i vanliga fall, men hon måste vara klar så vi inte behöver ställa några krav efter 19-tiden.

Nu är hon ju extra trött en period, vilket innebär att vi måste försöka bli klara ännu tidigare. Och eftersom hon äter middag innan kvällsbadet så kör det ihop sig lite om det blir för tidigt. Hon kan ju inte äta middag före fyra på eftermiddagen…

Nåja, igår gick det bra utan utbrott tack vare att Göran och jag bytte av varandra så vårat tålamod räckte tills vi kom vidare. Ibland är det just det Sandra behöver, att någon annan kommer in så hennes låsning bryts. Det är som att hon får fokus på nåt oväntat en stund och det låsta läget kommer av sig.

Resten av kvällen gick bra och natten har varit lugn. Idag blir det fortsatt lugnt och dagen ser ut som lördagar brukar se ut.

Ni får ha det fint!

.